Åter till startsidan Det finns några kändisar i min släkt...Några är mera känd än andra beroende på vad de har sysslat med. De har i alla fall satt lite olika spår i historien på de ena eller andra viset och jag ska här göra ett försök att presentera de "kändisar" jag har i min släkt.Klicka på det namn du vill läsa vidare om sen tryck "bakåtknappen" tillbaka om du inte vill scrolla =) 
Helena (Jonsson) Ekholm Världsmästare på jaktstart i världsmästerskapen 2009 Billan (Westin) Östlund Svensk Längdskidåkare Johan Rheborg Komiker, Skådespelare, Manusförfattare Håkan Westin Svensk Längdskidåkare Anita Gradin Bland annat Utrikeshandelsminister 1986–1991 Thorleif Hellbom Journalist och Författare Per Hellzén 1744-1811 Filosofie magister Pelle Molin 1864-1896 Författare och Konstnär Gerda Tirén 1858-1928 Konstnär Lars Molin 1942-1999 Vägmästare, Författare och Regissör Theodor Hellman 1877-1958 Folkskoleinspektör och Grundare av Murberget i Härnösand Leander Engström 1886-1927 Konstnär Olle Hellbom 1925-1982 Svensk Regissör, Filmproducent och Manusförfattare Zarah Leander 1907-1981 Sångerska och Skådespelare Jonas Forslund 1754-1809 Porträttmålare och Bildhuggare Allan Edwall 1924-1997 Skådespelare, Regissör, Teaterdirektör, Författare, Musiker, Visdiktare och Barnboksuppläsare. Nils Edén 1871-1945 Sveriges Statsminister 1917 – 1920 Magnus Huss "Vildhussen" 1755-1797 Köpman
Hanna Helena (Jonsson) Ekholm
(Bilden lånad från http://www.svd.se/sportspel/nyheter/aco-fyra-i-distansloppet_2485119.svd)Hanna Helena Ekholm, född Jonsson den 6 september 1984 i Helgum, Sollefteå kommun, är en svensk skidskytt. Hon blev världsmästare på jaktstart i världsmästerskapen 2009 i Pyeongchang, Sydkorea. I samma mästerskap tog hon ett silver i mixstafett och ett brons i masstarten. Hon har även ett guld i mixstafett från världsmästerskapen 2007. Säsongen 2008/2009 vann hon den totala världscupen. Karriär Ekholm debuterade i världscupen i skidskytte på hemmaplan i Östersund i en stafett 2005. I Hochfilzen samma säsong debuterade hon i ett individuellt lopp och slutade på 41:a plats. Bästa placeringen den första säsongen i världscupen 2005/2006 blev till sist en 16:e plats. Nästa säsong kom hennes internationella genombrott. Hon åkte förstasträckan i det svenska guldlaget i mixedstafett vid världsmästerskapen 2007 i Antholz och den 18 mars 2007 tog Ekholm sin första världscupseger när hon vann masstarten (12,5 km) i världscupavslutningen. Världscupsegern var också hennes första pallplats. Dessförinnan hade hon som bäst varit på fjärde plats i världscupen. I världscuppremiären 2008 i Östersund vann Ekholm sin andra världscupseger. Det var på distans och hon sköt felfritt utan bom. Tvåa kom Kati Wilhelm 40 sekunder efter Ekholm. Den 25 januari 2009 i italienska Anterselva tog hon sin tredje världscupseger. I tävlingen slutade hon tvåa men hon fick segern retroaktivt på grund av att Jekaterina Jurjevas resultat strukits efter ett positivt dopingprov. Ekholm tog sitt första individuella VM-guld 2009 då hon vann jaktstarten över tio kilometer i sydkoreanska Pyeongchang. Hon bommade två skott i första liggande men tog sig sedan samman och sköt fullt i de resterande skjutningarna. Hon gick ut från sista skjutningen 18 sekunder före tyskan Kati Wilhelm och höll det avståndet in till mål. Ekholm blev därmed den tredje svenska kvinnan att ta ett VM-guld individuellt i skidskytte efter Eva Korpela och Magdalena Forsberg. Senare under mästerskapet vann hon även silver i mixstafett och brons i masstarten. Till OS i Vancouver kom hon som storfavorit, ledare i världscupen och Sveriges största guldhopp i olympiaden men hon lyckades som bäst bara nå en 10:e placering i de fyra individuella loppen. Efter OS rasade hon till en 3:e plats i världscupen. Efter säsongen beslutade hon sig för att ta hjälp av en mental coach. Säsongen 2009/2010 slutade Helena Ekholm på en tredje plats i totala världscupen. Under VM 2010 i mixedstafett vann Ekholm ett brons tillsammans med Anna Carin Olofsson-Zidek, Björn Ferry och Carl Johan Bergman. Helena Ekholm är sedan den 17 juli 2010 gift med den före detta skidskytten David Ekholm och studerar fristående kurser i ekonomi. Hon är även äldre syster till skidskytten Jenny Jonsson. Den 1 december 2009 meddelades att Ekholm tilldelas Svenska Dagbladets guldmedalj. Den 2 december vann hon säsongens världscuppremiär i Östersund. På Idrottsgalan 2010 fick hon pris som Årets kvinnliga idrottare och tilldelades under samma gala även Jerringpriset 2009 med hela 67,6 % av rösterna, vilket är rekord i Jerringprissammanhang Individuellt Datum Plats Land Disciplin 18 mars 2007 Chanty-Mansijsk Ryssland Masstart 4 december 2008 Östersund Sverige Distans 25 januari 2009 Anterselva Italien Masstart 15 februari 2009 Pyeongchang Sydkorea Jaktstart 13 mars 2009 Vancouver Kanada Sprint 2 december 2009 Östersund Sverige Distans 12 december 2009 Hochfilzen Österrike Jaktstart 17 december 2009 Pokljuka Slovenien Distans 16 januari 2010 Ruhpolding Tyskland Masstart Stafett Datum Plats Land Disciplin 15 januari 2010 Ruhpolding Tyskland Stafett Källa:Wikipedia Mitt släktskap är: Hanna Helena Jonsson är farmors mormors mormors farmors farmors brorsons sonsons sonsons dottersons sondotters dotter till Carina Stridlund.
Marie Helene "Billan" (Westin) Östlund
(Bilden lånad från http://norran.se/idagihistorien/artal/handeisverige/article249367.ece)Marie-Helene Östlund, kallad ’Billan’, född Westin 14 maj 1966 i Sollefteå, är en svensk längdskidåkare. Syster till Längskidåkaren Håkan Westin. Gift med Längskidåkaren Erik Östlund. "Billan" var 20 år när hon vann sitt sensationella och historiska VM-guld. Ett år före 30-årsdagen satte ett galopperande hjärta stopp för vidare vinnarframfart i spåren. Nu fyller ex-skidstjärnan 40 år. — Det var jätteroligt så länge det varade. Men i dag känner jag inte det minsta sug efter skidåkningen - nu är det nya tider. När hon döptes fick hon det skönklingande namnet Marie Helene. Men när hon svarar i telefon blir det: — Billan. Jag var runt tre år när någon i min stora, smeknamnstokiga släkt började kalla mig för det och sedan dess har jag inte hetat något annat. Förklarar Billan. Som hette Westin i efternamn tills hon 1993 äktade Erik Östlund, även han med ett förflutet som elitskidåkare. När den 20-åriga Sollefteå-tjejen en februaridag 1987 slog hela världseliten och totalt otippat tog guld på tvåmilen på VM i Oberstdorf var det en historisk seger för svensk damlängdskidåkning. Inte sedan Toini Gustafssons glansdagar 20 år tidigare hade något så stort presterats i skidspåren. I 18 år satt sedan Billan tämligen ohotad på tronen som Sveriges skiddrottning tills hon förra året fick abdikera för Emelie Öhrstig när hon vann VM i sprint. — Det tyckte jag var kul och blev jätteglad för hennes skull. Jag vet ju vilket slit det ligger bakom en sådan framgång. Men det är lite synd om det är sant som ryktet säger att hon nu lägger av. Emelie är ju bara 27 år och har teoretiskt många år kvar, menar Billan. Själv trodde hon att detta gällde även henne tills en tävling i Piteå 1995 gav ett annat besked. Ett par hundra meter efter start drabbades hon av en sådan våldsam hjärtklappning att hon tvingades lägga sig ner i snön och blev kvar tills hon hämtades av ambulans. Den extrema rusningen hade orsakats av en extra ledningsbana i hjärtat och det blev operation. Men när problemet kvarstod efter ytterligare ett kirurgiskt ingrepp och läkarna föreslog att hon skulle lägga sig på operationsbordet en tredje gång fick Billan nog: — Det var inte värt risken. Hjärtklappningen fick jag bara när jag tävlade. Alltså slutade jag tävla. Framgångarna hade inte slutat med det historiska guldet 1987. Bland annat kom hon året därpå tvåa totalt i Världscupen. Och på VM i Val di Fiemme 1991 blev det silver. Men priserna hade haft ett pris: — Uppmärksamheten. Att alltid vara påpassad var tufft för blyga lilla jag. Det var en lättad Billan Östlund som lämnade rampljuset för att i stället tillsammans med Erik ägna sig åt att förvandla det gamla flottarbostället Kungsholmen till en modern restaurang- och konferensanläggning. Anläggningen ligger på en ö vid Ljusnans utflöde i Bergviken. Mittemot på fastlandet i byn Segersta bor familjen Östlund. Familjen består numera också av sönerna Alvin och Max. För närvarande håller de på att bygga en bro ut till anläggningen men snickrar också på ett nytt bostadshus åt sig själva. Fast stallet åt nya familjemedlemmen Svinten, en åttaårig pålle, är redan klart. — Han kom häromdan som en tidig 40-årspresent, upplyser en lycklig Billan. Häst- och ridintresset har funnits sedan barndomen men utkonkurrerades i tonåren av skidåkningen. — Sedan har intresset kommit tillbaka och jag har ridit hos bekanta och kompisar. När vi så köpte det här stället med utrymme för ett stall kom tanken att vi kanske skulle skaffa en häst, berättar hon. Svinten är enligt sin nya ägarinna en väldigt vacker och väldigt pigg nordsvensk kallblodstravare. — Men jag har inga planer på att tävla med honom, tillägger hon snabbt. Med en högsäsong från maj till december finns här tillräckligt att göra och med de byggplaner vi har är det inga problem att få tiden att gå. Födelsedagen ser den blivande 40-åringen främst som en självklar anledning att samla nära och kära till ett kalas. Men fördelarna med att bli äldre kan också vara värda att fira. Med åldern har nämligen följt mer erfarenhet, större säkerhet och minskad blyghet. Men några födelsedagspresenter önskar sig inte Billan. — Jag har ju redan allt man kan önska sig - en underbar man, två friska barn, hälsan och så Svinten. Källa:http://hd.se/familj/2006/05/12/marie_helen_billan_oestlund_jag/ Monica Frime/ TT Spektra Marie-Helene Östlund vann 1987 VM-guld på 20 kilometer fristil i Oberstdorf i det dåvarande Västtyskland. Hon fick dela Svenska Dagbladets bragdmedalj med Sveriges herrlandslag i ishockey. Svenska Dagbladets Guldmedalj Marie-Helene Östlund och Sveriges herrlandslag i ishockey 1987 Radiosportens Jerringpris Marie-Helene Östlund 1987 Marie-Helene Östlund Längdåkning, damer Nation: Sverige Världsmästerskap Guld Oberstorf 1987 20 kilometer Silver Val di Fiemme 1991 10 kilometer Brons Oberstorf 1987 Stafett Brons Thunder Bay 1995 Stafett Källa:Wikipedia Mitt släktskap är: Marie Helene (Billan) Westin är farmors mormors mormors farmors farmors brorsons sonsons sonsons sonsons dotter OCH farmors mormors mormors farmors farmors brorsons sondotters dottersons dottersons sondotter OCH farmors mormors mormors farmors farmors brorsons sondotters dotterdotters dottersons sondotter till Carina Stridlund.
Johan Rheborg
(Bilden lånad från www.standupkomiker.nu/johan-rheborg)Komiker, Skådespelare, Manusförfattare Carl Johan Rheborg, född 5 juni 1963 i Täby, Stockholms län, är en svensk komiker, skådespelare, manusförfattare samt medlem i humorgruppen Killinggänget. Han är inte en utbildad skådespelare men har istället en juris kandidatexamen (jur. kand.) från Stockholms universitet. Innan Rheborg slog igenom som komiker och skådespelare var han aktiv inom reklambranschen. Rheborgs karriär som komiker började i Killinggänget då han ofta skrev manus tillsammans med Jonas Inde eller ensam. Där slog han igenom som bland annat en av hans mest kända figurer, den dryga och oansvariga affärsmannen Percy Nilegård som syntes i bland annat krogshowen I manegen med Glenn Killing, filmen Torsk på Tallinn, tv-serien NileCity 105,6 och många andra produktioner. Utöver Percy Nilegård spelar han ofta karaktärer som har ett hett temprament eller som förefaller trevliga men som lätt faller över kanten. Exempelvis Kaminmannen i Percy tårar, den väldigt aggressiva och tempramentsfulle Örjan Lax i Hjälp! och ensamseglaren Jan Linette från Spermaharen. I filmen Torsk på Tallinn spelade han bland annat en av deltagarna – den väldigt trevliga Magnus - som hela tiden blev full och som vägrade tro på de inspelade scener som visades. Rheborg har medverkat i en rad olika filmer, tv-serier och teaterföreställningar. Bland annat TV4:s tv-serie Hjälp! (2007–), serien Parlamentet (1999–) på samma kanal och mycket annat. Bland dagens ungdomar är han väldigt känd för sin huvudroll Kenny Starfigher i tv-serien på SVT 1 Kenny Starfighter som kom upp som film på bio våren 2009 med namnet Kenny Begins. Dessutom är han även aktiv på humorklubben Norra Brunn. År 2006 medverkade som sommarpratare i Sveriges Radio P1. Bland de olika teatrarna Rheborg spelat i finns musikalerna Little Shop of Horrors på Chinateatern och Singin' in the Rain som sattaes upp på Oscarsteatern. Han har även medverkat i olika draman till exempel Gifta Vänner, Nattpromenad och Mellanrum på Stockholms stadsteater. Under hösten 2009 medverkade Rheborg på Dramaten tillsammans med de övriga medlemmarna i Killinggänget i föreställningen Drömmen om Herrön. Kända karaktärer - Percy Nilegård Percy Nilegård var ägaren av radiostationen NileCity och en affärsman, kulturstrateg med mera. Han vill alltid framstå som en vinnare men ofta brukar det inte gå så bra. I Torsk på Tallinn så intervjuas Percy bland massor av lådar, kartonger och liknande. Det är ingen tvivel om att stationen NileCity gått i konkurs. I Percy Tårar brukar Percy ibland gå på terapi hos psykologen doktor Laban. Percy är förmodligen Rheborgs kändaste karaktär. Kenny Starfighter Kenny Starfighter var en karaktär som från början gjordes i en enda seriestrip som Rheborg såg. Han tyckte att karaktären var rolig och snart så hade det gjorts en TV-serie på den korkade rymdhjälten. 2009 gjordes filmen Kenny Begins om tiden innan han blev en superhjälte. Örjan Lax I Hjälp! fick vi stifta bekantskap med den väldigt tempramentsfulla Örjan Lax. Han hade tålamod som en treåring och väldigt mycket aggressioner. Han försökte dock brottas med sina problem genom att gå till psykologen Jeanette. Hans mål var till en början att bli snäll och glad som Thore Skogman men efter ett års terapi hade det uppenbarligen inte blivit någon skillnad och Jeanette tyckte att han bara skulle satsa på att bli lite snällare. Filmer och tv-serier 1987 – Mr Big 1990 – S*M*A*S*H (tv-serie, gäst) 1992 – I manegen med Glenn Killing (tv-serie med Killinggänget) 1992 – Ha ett underbart liv 1992 – Bullen (tv-serie) 1993 – I manegen med Glenn Killing - Live från Berns (tv-serie med Killinggänget) 1993 – Bullen (tv-serie) 1995 – NileCity 105,6 (tv-serie med Killinggänget) 1995 – Bert - den siste oskulden 1996 – Percy Tårar (tv-serie med Killinggänget) 1997 – Kenny Starfighter (tv-serie) 1998 – Rederiet (tv-serie, gäst) 1999 – Fyra små filmer (4 tv-filmer med Killinggänget) Gunnar Rehlin - En liten film om att göra någon illa Ben & Gunnar - En liten film om manlig vänskap På sista versen - En liten film om döden Torsk på Tallinn - En liten film om ensamhet 1999 – En häxa i familjen 2000 – Glenn Killing på Grand (tv-serie med Killinggänget) 2000 - Hockey VM 2000 (sketcher) 2000 - Find dig selv (dansk tv-film) 2001 – Parlamentet (tv-serie) 2001 – Känd från TV 2001 – Agnes (TV-serie) 2001 - Rederiet (TV-serie) 2002 – Spermaharen (endast utgiven på dvd och projektets hemsida, med Killinggänget) 2002–2003 – Cleo (TV-serie) 2003 – Håkan Bråkan (julkalender) 2003 – Hemligstämplat (tv-serie) 2004 – Fyra nyanser av brunt (Långfilm/4 tv-filmer med Killinggänget) 2004 – Håkan Bråkan & Josef 2005 – Hotelliggaren 2006 – Nisse Hults historiska snedsteg (tv-serie) 2006 – Poliser (TV-serie) 2006 – LasseMajas Detektivbyrå (julkalender) 2007 – Hjälp! (TV-serie) 2007 – 183 dagar 2008 – Hjälp! (TV-serie) 2008–2009 – 183 dagar (tv) 2009 – Hjälp! (TV-serie) 2009 – Kenny Begins 2010 – Solsidan (TV-serie) Scenframträdanden 1995 – Little shop of horrors (musikal, Chinateatern, Stockholm, spelades till 1996) 1997 – Hotelligaren (fars, Chinateatern, Stockholm, spelades till 1999) 2000 – Bash (monolog, Stockholms Stadsteater, Stockholm) 2002 – Rhapsody in Rock (musinturné, sketcher och sång) 2002 – Gifta Vänner (teater, Stockholms Stadsteater, Stockholm, spelades till 2003) 2003 – Rhapsody in Rock (musikturné, sketcher och sång) 2004 – Tältprojektet (turné) 2005 – Tältprojektet (turné) 2006 – Rhapsody in Rock (musikal, sketcher) 2006 – Singin in the rain (musikal, Oscars Teatern, Stockholm, spelades till 2008) 2007 – Hur tänker hon? (monolg, Chinateatern, Stockholm) 2008 – UgglaRheborgUlveson (revy, Circus, Stockholm) 2009 – Killinggänget på Dramaten (Dramaten, Stockholm, med Killinggänget) Källa:Wikipedia Mitt släktskap är: Carl Johan Rheborg är farfars farfars farmors morbrors sondotters sonsons dotterdotters son OCH farfars farfars mormors brorsons dotterdotters sondotters dotterdotters son OCH morfars morfars morfars morbrors dottersons sondotters sondotters son OCH morfars morfars morfars morbrors dottersons dotterdotters dotterdotters son OCH farfars farfars farmors farbrors sondotters sondotters dotterdotters dotterson OCH farfars farfars farmors morbrors dotterdotters dottersons dottersons dotterson OCH farfars farfars farfars morbrors sondotters sonsons sondotters dotterson OCH farfars farfars farmors morbrors sonsons sondotters dotterdotters dotterson OCH farfars farfars farfars morbrors dottersons dotterdotters sondotters dotterson OCH farfars farfars farfars morbrors sonsons dottersons dottersons dotterson OCH farfars farfars farmors farbrors sondotters sonsons dottersons dotterson OCH farfars farfars farfars morbrors sondotters sondotters sondotters dotterdotters son OCH farfars farfars morfars morbrors sondotters dotterdotters dotterdotters dotterdotters son OCH farfars farfars morfars mormors brorsdotters sondotters sonsons dotterdotters son OCH farfars farfars morfars mormors brorsdotters dotterdotters dottersons dottersons dotterson OCH farfars farfars morfars mormors brorsons sondotters dotterdotters sondotters dotterson OCH farfars farfars morfars mormors brorsdotters sonsons sondotters dotterdotters dotterson OCH farfars farfars morfars mormors brorsdotters dotterdotters sonsons sondotters dotterson OCH farfars farfars morfars mormors brorsdotters sonsons dotterdotters sondotters dotterson OCH farfars farfars morfars mormors brorsdotters dottersons dottersons dottersons dotterson OCH farfars farfars morfars mormors brorsdotters dotterdotters sondotters sondotters dotterdotters son OCH farfars farfars morfars morfars systersons dottersons dotterdotters dotterdotters dotterdotters son OCH farfars farfars morfars mormors brorsons sondotters sondotters dotterdotters dotterdotters son OCH farfars farfars mormors farfars farfars brorsons sonsons sonsons dottersons dotterdotters son OCH farfars farfars mormors farfars farfars brorsons sonsons dotterdotters dottersons dotterdotters dotterson OCH farfars farfars mormors farfars farfars brorsons sonsons dottersons sondotters dotterdotters dotterson OCH farfars farfars mormors farfars farfars brorsons sonsons sonsons dottersons dotterdotters dotterson till Carina Stridlund.
Håkan Westin
(Bilden lånad från http://hd.se/halsa/2007/02/13/ladda-raett-infoer-vasaloppet/)Jan Håkan Westin, född 21 juli 1964 i Eds församling, Sollefteå kommun, är en svensk längdskidåkare. Westin har vunnit Vasaloppet 2 gånger: 1993 och 1996. Håkan är också i rakt nedstigande led (15 generationen) släkt med Gustav Wasa Westin är bror till den svenske längdskidåkerskan Marie-Helene Östlund. Källa:Wikipedia Mitt släktskap är: Jan Håkan Westin är farmors mormors mormors farmors farmors brorsons sonsons sonsons sonsons son OCH farmors mormors mormors farmors farmors brorsons sondotters dottersons dottersons sonson OCH farmors mormors mormors farmors farmors brorsons sondotters dotterdotters dottersons sonson till Carina Stridlund.
Anita Gradin
(Bilden lånad från Aftonbladet)Ledamot av kommissionen, Frågor i samband med invandring samt rättsliga och inrikes frågor, Förbindelser med ombudsmannen, Ekonomisk styrning och kontroll, Bedrägeribekämpning Född den 12 augusti 1933 I Hörnefors, Västerbotten, Sverige. Gift, ett barn. Gradin är dotter till pappersarbetaren Ossian Gradin (1910-1986) och Alfhild Gradin (1913-1984), född Englund. Gift med överstelöjtnant Bertil Kersfelt. Gradin tog realexamen 1950, studerade vid LO-skolan 1953, vid Brittisk-Nordiska folkhögskolan 1954, vid Nordiska folkhögskolan i Geneve 1958 och blev socionom i Stockholm 1960. 1950 - Journalist på Västerbottens folkblad 1952 - Anställd vid Svenska skogsarbetareförbundet 1956-58 - Journalist på Arbetarbladet, Gävle 1960-63 - Journalist på TCO-tidningen 1963-67 - Anställd vid socialvårdens planeringskommitté i Stockholm 1967-68 - Departementssekreterare i statsrådsberedningen 1968-92 - Riksdagsledamot, ledamot av utbildningsutskottet och finansutskottet och ledamot av Europarådet 1968-82 - Ordförande för Socialdemokratiska kvinnoförbundets stockholmsdistrikt Ordförande under tio år för det svenska socionomförbundet 1973-80 - Ordförande för Nämnden för internationella adoptionsfrågor (NIA) 1975 - Vice ordförande på riksnivå för Svenska socialdemokratiska kvinnoförbundet 1978-82 - Ordförande för utskottet för invandring, flyktingfrågor och demografi i Europarådet 1982-86 - Minister med ansvar för invandrings- och jämställdhetsfrågor vid arbetsmarknadsdepartementet 1986-91 - Utrikeshandelsminister vid utrikesdepartementet 1992-94 - Sveriges ambassadör i Österrike och Slovenien och vid det internationella atomenergiorganet (IAEA) samt vid FN i Wien Källa:http://ec.europa.eu/archives/1995_99/commissioners/sv/gradin.htm ochWikipedia. I samband med att Sverige blev medlem i Europeiska unionen 1995 utnämndes Gradin till Sveriges första ledamot av Europeiska kommissionen under dess ordförande Jacques Santer. Hon ansvarade för invandring, rättsliga och inrikes frågor, förbindelser med Europeiska ombudsmannen, ekonomisk styrning och kontroll samt bedrägeribekämpning. Hon hamnade i fokus sedan bedrägeribekämpningen visat sig vara eftersatt och flera kommissionärer, framför allt Édith Cresson, anklagades för korruption. I mars 1999 tvingades hela Santer-kommissionen att avgå och ersattes av en interimskommission under ledning av Manuel Marín. Gradin ingick även i Marín-kommissionen och avgick slutligen i november 1999 då Prodi-kommissionen tillträdde. Befattningar: Riksdagsledamot (i andra kammaren för Stockholms stad 1969-70) 1969–1992 Suppleant i statsutskottet 1969-70 Suppleant i justitieutskottet 1971-82 Ledamot av utbildningsutskottet 1971-76 Ledamot av finansutskottet 1976-82 Suppleant i Europarådets svenska delegation 1973-80 samt ledamot 1981-82 Statsråd 8 oktober 1982–1991 arbetsmarknadsdepartementet (invandrar- och jämställdhetsminister) 1982–1986 utrikeshandelsminister 1986–1991 Riksdagsledamot, vice ordförande i näringsutskottet 1991–1992 Ambassadör i Wien 1992–1994 Ledamot av Europeiska kommissionen 1995–1999 Ordförande för Handelskammaren Sverige–Israel Anita Gradin utsågs den 9 maj 2007 av Europarörelsen i Sverige till Årets europé i Sverige 2007. Källa:Wikipedia Mitt släktskap är: Anita Gradin är farmors mormors mormors farbrors dotterdotters dotterdotters dottersons dotter till Carina Stridlund.
Thorleif Hellbom 1924-2011
Journalist och Författare Född 1924 i Mörkö. Bror till Olle Hellbom. Redan som 10-åring i Högalids folkskola var han på det klara med att han skulle bli journalist. En av de främsta drivkrafterna var, skam till sägandes, att journalister gick gratis på bio. Det fick han också göra, till långt efter pensionen. Efter folkskolan blev det realexamen i Södra kommunala på Hornsgatan, sedan treårigt latingymnasium i Södra Latin, där han blev ordförande i föreningen EV. Tillsammans med några gymnasister från andra Stockholmsskolor bildade han Nordiska skolungdomsförbundet, som under krigsåren samlade skolungdom från hela Norden i Stockholm. Medverkade i radioprogrammet "Ungdomen har ordet", tog studenten 1943 och fick bara nåra dar därefter jobb som sommarvikarie på Nya Dagligt Allehanda. Efter en uppmärksammad artikel "Kungens hästar fick nya skor på födelsedagen" blev han fast anställd. När Allehanda lades ner blev han redaktionssekreterare på Filmjournalen och lärde känna praktiskt taget hela den svenska skådespelarkåren, som vid mitten av 40-talet gjorde flera filmer än någonsin. Åren 1947-48 arbetade han i New York som Expressens korrespondent och assisterade Sven Åhman på DN. Efter återkomsten till Sverige blev hans redaktionssekreterare och därefter chefredaktör på månadstidningen Allt. Efter en ny USA-sejour blev han chef för nyhetsmagasinet Nutid, som levde i ett par år. Därefter blev det Dagens Nyheter, där han medverkade på alla avdelningar utom Ekonomi. I ett 20-tal år satt han i redaktionsledningen, var redaktör för Teaterredaktionen och startade bilagan På Stan, där han under tio år skrev krönikor som väckte stor uppmärksamhet. Belönats med: StiegTrenter-priset Stockholms stads kulturpris Föreningen Södermalms Kasperpris S:t Eriksmedaljen Magnoliapriset Olle Engkvistmedaljen. Efter pensioneringen var han några år TV-kritiker och skrev ett hundratal födelsedagsintervjuer i DN. Hans stora intresse är Stockholmiana och han har skrivit några böcker i ämnet. Stockholm är också ett stor inslag i Hellbom´s weblog Källa:Thorleif Hellbom Böcker se länken: stockholmskallan Släktforskade och kom väldigt långt bakåt i tiden... Mitt släktskap är: Gunnar Thorleif Hellbom är farfars farfars farmors morbrors dotterdotters sondotters dottersons son OCH morfars morfars morfars farmors systerdotters sondotters dottersons sonson OCH morfars morfars morfars farmors systerdotters sondotters sonsons sonson OCH farfars farfars morfars mormors brorsdotters dotterdotters sondotters dottersons son OCH morfars mormors mormors farfars farfars halvbrors sondotters dotterdotters sonsons son OCH morfars mormors mormors farfars farfars halvbrors sondotters dottersons sonsons son OCH morfars mormors mormors morfars morfars systersons dottersons dotterdotters sonsons son OCH morfars mormors mormors morfars morfars systersons dottersons dottersons sonsons son OCH farfars farfars morfars farfars morfars systersons sondotters dottersons dotterdotters sonson OCH morfars mormors mormors farfars morfars morfars farbrors sonsons sondotters dotterdotters sonsons son OCH morfars mormors mormors farfars morfars morfars farbrors sonsons sondotters dottersons sonsons son till Maj Carina Stridlund.
Per Hellzén 1744-1811
(Bilden lånad Martin Bergman)Filosofie magisterFilosofie magister:1770 Uppsala, (C) Grundade Wifsta Varv:1798 Wifsta Varv, (Y) Hellzén föddes i Ansjö, Hellesjö socken i Jämtland år 1744. Han var son till bonden Anders Månsson och Karin Månsdotter. Enligt den tiden skulle Pehr ha fått efternamnet Andersson, efter sin fars förnamn Anders, men Pehr tog sitt efternamn efter Hellesjö där han var född. Han studerade vid Frösö trivialskola och vidare vid Härnösands gymnasium. Därefter gick färden till Uppsala där han läste till magister mellan 1766 och 1770, då han tog sin examen. Han studerade sedan till lektor i Härnösand och fick sin ”Matheseos Lectore” den 25/2 1775. Det kan tänkas att han redan här grundlade sitt matematiska intresse i sågverksrörelsen. Hellzén var också skogsägare och dessutom delägare i Sillre sågverk vid Indalsälven norr om Liden, ett av den tidens mest betydelsefulla sågverk. Sillre sågverk var ett av de sågverk som drabbades hårt vid katastrofen i Ragunda. Han ägde och bodde hela sitt vuxna liv i Specksta gård, lite utanför Härnösand. Hellzén gifte sig första gången med Eva Kristina Högström och fick 5 barn, varav den äldsta dottern sedermera blev maka till prosten Johannes Huss i Torp, bror till Vild-Hussen som orsakade den stora katastrofen i Ragunda. Pehr var Wifstavarfs Bolags direktör under 12 år, 1798-1811. Per Hellzén var den drivande kraften bakom bildandet av Wifsta Skeppsvarfs Bolag 1798. Bolaget utgjordes av 100 lotter till ett nominellt belopp av 200 riksdaler. De flesta av de 36 bolagsägarna var Härnösandsbor, liksom Per Hellzén själv. Bolagets rättigheter och organisation är grundade på privilegier, utfärdade av regeringen, och stadgar givna av bolaget självt. Det äldsta rättsliga dokument för Wifsta Skeppsvarf är Gustaf IV Adolfs privilegiebref, daterat den 25 september 1798. Där går att läsa "…och för denna inrättning efter accord med jordegare från skatteskogar i Medelpad och Jemtland afhemta virke samt antaga och försvara dervid nödige arbetare samt ock för dem hålla eget förlag af förnödenhetsvaror…" Källa:Martin Bergman Per Hellzén avled 1811-08-03 ("Mathes. Lectorn och Riddaren af kongl. Wasa orden, Magister Pehr Hellzén 66år,8m,20d.gr. Dog af Rödsot"). Specksta gård, Härnösand (Y) Mitt släktskap är: Per Hellzén är farfars farfars farmors farmors brorsdotters dotterson OCH morfars morfars morfars morfars morbrors dotterdotters son till Carina Stridlund.
Pelle Molin 1864-1896
(Bilden lånad av pellemolin.se)Författare och KonstnärPetrus ”Pelle” Molin föddes i byn Tjäll, Multrå socken, den 8 juli 1864. Han växte upp som näst äldst av fem syskon; fadern var lantbrukare och brädfaktor. Gården där familjen bodde låg helt nära Ångermanälven. Pelle läste för informator och undervisades i en privatskola i Sollefteå innan han började läroverket i Härnösand. Pelle lyckades inte ta studenten. Han försökte en gång till, i Östersund, men inte heller där. Han var för lite uthållig, saknade den flit som krävdes. Redan i tonåren skrev han dikter och små prosastycken. Han intresserade sig också tidigt för konst och skolkamraterna märkte att Pelle hade talang för teckning. Direkt efter den misslyckade studentexamen anställdes han på Härnösandspostens redaktion i Härnösand. Han fick nog av yrkets rutinuppgifter efter ett par år. I stället för att referera från stadsfullmäktiges sammanträden, lär han ha tecknat karikatyrer av dess ledamöter. 
(Bilden lånad från pellemolin.se)Molin var medarbetare i Härnösands-Posten 1884-1886 och var elev vid Konstakademien 1887-1890. Det verk han är mest känd för, novellsamlingen Ådalens poesi, 1897, gavs ut efter hans död. De flesta texterna hade redan varit publicerade i olika tidningar. Klassiska berättelse ur samlingen är Kams och En ringdans medan mor väntar, där mannen som i ödemarken ska hämta barnmorskan till hustrun blir fördröjd av mötet med en björn. Före Pelle Molin hade Norrland varit praktiskt taget oskildrat. Molin blev också den författare som introducerade en ny litterär genre i Sverige: vildmarksromantiken. De flesta av Pelle Molins berättelser skrevs, eller påbörjades i alla fall, i Näsåker. Men det gick långsamt och han hade det fattigt. Pelle Molins samlade skrifter utgavs 1964 av Erik Gamby och Lennart Hjelmstedt med dialektorden förklarade av Karl-Hampus Dahlstedt. En av Pelle Molins målningar av Nämforsen.Som målare var inte Molin särskilt produktiv, men då hans namn var välkänt men få visste hur hans konst såg ut har det gjorts många Molinförfalskningar. Nämforsen. Olja på duk av Pelle Molin 
(Bilden lånad från pellemolin.se)I Bodö ligger Pelle Molin också begravd. Han avled efter en kort tids sjukdom den 26 april 1896. Pelle Molin hade ännu inte fyllt 32 år. På ”Pelle Molins plass” är en minnessten rest över författaren. I Bodö finns sedan hösten 2006 ett ”Pelle Molin-selskab”. Petrus Pelle Molin är farfars bror till Lars Fredrik Molin. Pelle Molins stuga 
(Fotograf Hans Jonas Stridlund Fotograferat 1929 )Den kända sängen Pelle Molin fick av Olof Strömstedt i Näsåker. 
(Fotograf Hans Jonas Stridlund Fotograferat 1929 )Molin, Pelle: Konstmarknaden i Stockholm: [Undert.: Móokal.], Stockholm 1889 Molin, Pelle; Geijerstam Gustaf af: Ådalens poesi: efterlemnade skrifter, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1897 Molin, Pelle: En ringdans medan mor väntar, Folkupplysningsföretaget, Stockholm 1897, Svenska folkets öreskrifter Molin, Pelle: Nordland: konturer till en reseskildring, Björck & Börjesson (i distr.), Östersund 1913 Molin, Pelle; Rieck-Müller Maria: Från Ådal och Nordlandskust: en efterskörd, Åhlén & Åkerlund, Stockholm 1916 Molin, Pelle; Gamby Erik, Hjelmstedt Lennart, Dahlstedt Karl-Hampus: Samlade skrifter, Bokgillet, Uppsala 1964 Molin, Pelle; Nilsson-Tannér Per: Brev, dagboksblad och varia i Sollefteå stadsbibliotek, Stadsbibl., Sollefteå 1966 Källa:Wikipedia Skrivet av Pelle Molin: (urval) Från Ådal och Nordlandskust. En efterskörd, samlad och utgiven av Maria Rieck-Müller. Stockholm, 1916. Nordholm, Thage, Ådalens poesi i ord och bild. Av Thage Nordholm och Pelle Molin. Stockholm, 1988. Nordland. Konturer till en reseskildring. Med förord av Olof Högberg. Östersund, 1913. Samlade skrifter. Utgivna av Erik Gamby och Lennart Hjelmstedt; dialektuttrycken förklarade av Karl-Hampus Dahlstedt. Uppsala, 1964. Ådalens poesi. Efterlämnade skrifter. Utgivna och försedda med en levnadsteckning över författaren, av Gustaf af Geijerstam. Stockholm, 1897. Källa:http://www.ylb.se/authors/pellemolin.html Mera läsning om Pelle Molin Pelle Molinsällskapet Anita - smulans blogg Målaren Pelle Molin av Helge Dahlstedt Ådalens poesi Ådals-Lidens församling Källa:http://pellemolin.se/ och Wikipedia Släktskap då.... Jag är inte släkt med Pelle Molin men hans bror Johan Agaton Melin gifte sig med Anna Kristina Söderqvist som är släkt med mig: Anna Kristina Söderqvist är farmors mormors mormors farfars brorsons sondotters dotterdotter till Carina Stridlund.
Gerda Tirén 1858-1928
(Bilden lånad Martin Bergman)Konstnär Gerda var född 1858 i Jacobs församling, Stockholm, död 1928 i Penningby. Hon gifte 1884 med konstnären Johan Tirén. Troligtvis blev dom bekanta vid Konstakademins kurser i Mariefredstrakten som hölls av Edvard Perséus. Båda fanns representerade där i början av 1880-talet. Hon studerade vid Tekniska skolan i Stockholm, Konstakademien i Stockholm och i Paris. Hon har målat landskap och genretavlor, vanligen med lappmotiv, samt illustrerat Fritz Reuters, Livet på landet. Representerad: Nationalmuseum i Stockholm. Gerda och Johan Tirén med familj kom att bli bosatta i Penningby, Länna socken i Norrtälje kommun. Men innan dess hade man 1894 flyttat från Oviken i Jämtland till Kungsgatan 15 och kvarteret lagerbärsträdet 49. Gerda och Johan fick fyra barn varav två blev kända konstnärer Nils Tirén var den förstfödde 1885, som kom att bli känd för sina skolplanscher, djur i natur. Bildkonstnären Stina Tirén var född 1886 i Stockholm och död 1951 i Penningby. Stina har studerat vid Konstakademien. Hon har målat porträtt, stilleben, samt landskap med dekorativ tolkning, vanligen fjällmotiv från Jämtland och Härjedalen. Representerad: Nationalmuseum i Stockholm och Östersunds museum. Källa:Martin Bergman Gerda Rydberg är sondotters dotter till porträttmålaren och bildhuggaren Jonas Forslund. 
(Bilden lånad Martin Bergman)Mitt släktskap är: Gerda Rydberg är farfars farfars farmors farmors brorsdotters dottersons sondotters dotter OCH morfars morfars morfars morfars morbrors dotterdotters sonsons dotterdotter till Carina Stridlund.
Lars Molin 1942-1999
(Bilden lånad av svt.se)Vägmästare, Författare och RegissörLars Molin, egentligen Lars Fredrik Molin, född 6 maj 1942 i Undersåker i Jämtland. Fadern var bergsprängarbas, modern hemmafru. Han hade två bröder och som tonåring drömde han om att bli hockeyspelare med egen sportaffär och startade även ett ishockeylag i Edsåker, vid Faxälven i Ångemarmanland där familjen bodde några år. Molin arbetade som vägmästare fram till 1972. Hans debut skedde med romanen Bomsalva, 1970, som handlar om en olycka i ett kraftverksbygge där tre arbetare dödas och där det mesta i boken är självupplevt. Året därpå var det dags för debuten som dramatiker, med filmen Badjävlar, om motsättningar mellan bofasta och sommargäster, som också blev hans publika genombrott. Molins berömda tv-produktioner inkluderar Potatishandlaren, Kejsarn av Portugallien (efter Selma Lagerlöfs roman) och Tre Kärlekar, vilka alla har nått stor publik då de sänts i tv. Lars Molin rönte också internationella framgångar - han vann bl.a. den eftertraktade Emmy-statyetten för bästa TV-produktion, med Den tatuerade änkan, med Mona Malm i huvudrollen, 1999. Avled den 7 februari 1999 och begravd 28 april 1999 på Sundbybergs begravningsplats, avdelning Sundbybergsdelen i Sundbyberg, Stockholms län. Filmografi, i urval 1970 - Hon kallade mig jävla mördare 1971 - Badjävlar (endast manus, regi Christian Lund) 1975 - Tjocka släkten (TV-serie)(endast manus, regi Christian Lund) 1978 - Bomsalva 1979 - Repmånad (endast manus, regi Lasse Åberg) 1981 - Höjdhoppar'n 1983 - Midvinterduell 1984 - Pengarna gör mannen 1985 - Korset (TV-serie i tre delar) 1985 - Kams - tokerier från Ådalen 1986 - Kunglig toilette 1986 - Fläskfarmen 1987 - Saxofonhallicken 1988 - I afton dans 1989 - Tre kärlekar (TV-serie) 1992 – Kejsarn av Portugallien 1994 - Sommarmord 1996 - Potatishandlaren 1998 - Den tatuerade änkan 1999 - Ivar Krueger (TV-serie) Bibliografi 1970 - Bomsalva 1973 - Vild-Hussen 1975 - Lassas 1977 - Sommarmord 1979 - Träkusten 1980 - Bomben 1982 - Korset 1985 - Duell i gryningen 1995 - Bytet Priser och utmärkelser Landsbygdens författarstipendium 1991 Svenska Dagbladets Thaliapris 1991 Olof Högbergplaketten 1992 Piratenpriset 1998 Källa:Wikipedia och Lars Molin Sällskapet. Fler utmärkelser finns hos Lars Molin sällskapet. Författaren och målaren Pelle Molin (1864-1896), var Lars Molins farfars bror. Mer att läsa: Lars Molin sällskapet Mitt släktskap är: Lars Fredrik Molin är farmors mormors mormors farfars brorsons sondotters dotterdotters sonson till Carina Stridlund.
Theodor Hellman 1877-1958
(Bild lånad från http://www.murberget.se/page.aspx?id=5 )Folkskoleinspektör och Grundare av Murberget i Härnösand Född i Holmsund (AC). Fadern, Karl Samuel Hellman var Kyrkoherde, modern hette Johanna Katarina Ortman. Historien om museet på Murberget börjar redan år 1880. Här kan du läsa om viktiga händelser och personer som har betytt mycket för verksamheten på museet. 
(Bild lånad från http://allehanda.se/start/harnosand/1.2246190-en-nostalgitripp-till-50-talet )I över 70 år har huset, som Theodor och Wendela Hellman bott i, stått på Murberget.Vesternorrlands läns museisällskap I januari 1880 kallar biskop Lars Landgren till överläggningar om grundandet av ett museum. Mötet blir lyckat och den 27 februari bildas Vesternorrlands läns museisällskap som är grunden till dagens Murberget Länsmuseet Västernorrland. Den första samlingen bestod av 66 exotiska föremål från Söderhavet och Sydamerika, skänkta av sjökapten Daniel Norlin. Museisällskapet gjorde två bestående insatser under sin verksamma tid. Dels förstärktes nipbranten i Prästmon där lämningarna efter Styresholms medeltida fogdeborg höll på att spolas bort av Ångermanälven. Dels köpte föreningen Ulvö gamla kapell som var hotat av rivning. Norrlands Kulturhistoriska museum Efter biskop Landgrens död 1888 förde museisällskapet en tynande tillvaro. Först med folkskoleinspektören Theodor Hellman fick verksamheten åter puls och ett livsverk tog sin början. År 1909 tog Theodor Hellman initiativ till Föreningen för norrländsk hembygdsforskning. Han var påverkad av de patriotiska stämningarna efter unionsupplösningen med Norge. Hellmans vision var att skapa ett norrländskt bondesamhälle i miniatyr och ett centrum för forskning och undervisning om kultur, historia och natur i norra Sverige. Den stora förebilden var Skansen i Stockholm som Artur Hazelius skapat. Föreningen samlade in föremål, uppteckningar av norrländsk allmogekultur, samisk kultur och folkmusik. Genom skriftserien Arkiv för norrländsk hembygdsforskning kunde forskningsresultaten spridas. 1913 lade Theodor Hellman grunden till friluftsmuseet på Murberget, Norrlands Skansen. Då flyttades den första byggnaden till området, en klockstapel från Ullånger. Allt eftersom växte sedan de olika miljöerna fram: byn med dess olika byggnader, fäbodvall, skola, kyrka, gästgiveri, sameviste och herrgårdsmiljö. Men fortfarande saknades en riktig museibyggnad. Samlingarna flyttade mellan olika tillfälliga lokaler för att 1932 hamna på Murberget där det mesta magasinerades. Ett förslag till museibyggnad fanns visserligen redan 1929, men av olika anledningar skulle det dröja mer än 60 år innan en ny byggnad kunde tas i bruk. 1947 tog sonen Bo Hellman över verksamheten. Under hans tid tillkom stadsbebyggelsen vid Murbergstorget. Han utvecklade den arkeologiska verksamheten och påbörjade en dokumentation av länets bebyggelse. Bo Hellman 
(Bild lånad från http://www.murberget.se/page.aspx?id=5 )Länsmuseet Västernorrland 1978 tillträdde Tommy Puktörne som landsantikvarie. Under hans ledning utvecklades och breddades verksamheten till ett fullvärdigt länsmuseum med stor kompetens och ett stort kontaktnät i länet, landet och internationellt. Efter en lång väntan fick Västernorrland 1994 som sista län i Sverige ett eget museum. Museibyggnaden är ritad av arkitekten SAR Gunnar Mattsson och rymmer åtta klimatstyrda arkiv och magasin, konservators- och fotoateljé, verkstad, hörsal, kafé, butik och utställningslokaler. Arbetet med det nya museet väckte ett stort intresse både i och utanför Sverige. Vid den Nordiska museifestivalen i Stavanger 1993 fick förslaget till bastuställningar första pris i klassen Bästa tekniska framställning. 1995 fick museet ett hedersomnämnande i tävlingen European Museum of the Year Award. Källa:www.murberget.se 
Farmor och farfar En berättelse om Wendela och Theodor Hellman. Theodor Hellman grundade friluftsmuseet i början av 1900-talet. Hans maka Wendela var den som skapade liv i gårdarna och ordnade konserter, teatrar och basarer. Deras barnbarn, Åsa Bodén Hellman har skrivit ner sina personliga minnen från tiden med farmor och farfar. Hon har också plockat ihop ett tidigare aldrig visat bildmaterial. Boken finns attt köpa här: http://www.murberget.se/page.aspx?id=51 (Bilden är lånad från samma sida)Mitt släktskap är: Theodor Hellman är mormors farfars morfars morfars mormors fasters sondotters dotterdotters sondotters sonson OCH mormors farfars morfars morfars mormors fasters sondotters dottersons dottersons dottersons son OCH mormors farfars morfars morfars mormors farmors systerdotters sonsons dottersons sondotters sonson OCH mormors farfars morfars morfars mormors farmors systersons dotterdotters dotterdotters sondotters sonson OCH mormors farfars morfars morfars mormors farmors systersons dotterdotters dottersons dottersons dottersons son till Carina Stridlund.
Per Leander Engström 1886-1927
(Bild lånad från Wikipedia )KonstnärPer Leander Engström, född 1886 i Ytterhogdal, död 6 februari 1927, var en svensk målare. Engström var elev vid Konstnärsförbundets målarskola 1908-1909 och studerade därefter 1909-1910 för Henri Matisse i Paris. Han bildade konstnärsgruppen De unga tillsammans med övriga Matisse-elever. Ställer ut med De Unga i Stockholm 1909, 1910, 1911. Han får studiehjälp av prins Eugen. 1917 ställer han ut på Valand i Göteborg, i Köpenhamn och på Gummessons i Stockholm. 1918 ställer han ut med Isaac Grünewald och Hjertén på Liljevalchs. Flyttar till Italien för en tid. Målar Landskap i Toscana 1922. Åter i Sverige. Han målar Norrforsen 1924, Fjällforsen 1926 Göteborgs Museum och Skeppsbrottet. 1927, Moderna Muséet i Stockholm. Representerad: i Nationalmuseum i Stockholm, Moderna Muséet i Stockholm, Göteborgs Konstmuseum, Malmö Museum. Hans målningar hade ofta motiv hämtade från Lappland i form av färgstarka, expressionistiska vildmarksskildringar. Leander Engström räknas tillsammans med Helmer Osslund (se handskrift 55) som en av de stora norrlandsskildrarna i svensk konst. Till en början fann Engström inspiration hos Paul Gauguin, Vincent van Gogh och Paul Cézanne, och senare även hos Matisse. Leander Engström gifte sig 1913 med Maria Edlund och fick 1914 tvillingsönerna Tord och Kjell. Sönerna Tord och Kjell Leander-Engström kom även de att utbilda sig till konstnärer. Leanders fru Maria Edlund och bild på sönerna Tord och Erik.  
(Bild lånad från http://www.foark.umu.se/samlingar/hand136.htm)I samband med att Leander Engströms tvillingpojkar föddes 1914 fick familjen möjlighet att hyra ett litet hus ute på Djurgården i Stockholm. Här fångar Leander Engström livgardisten som galopperar i sin blå uniform betraktad av en förtjusande kvinna under parasoll, med Stockholms inlopp mot Nacka och det välkända Danvikens hospital som fond "Från Djurgården" (kat nr 11, utrop 300-350.000)Under en stor del av sitt liv reste Leander Engström runt i den norrländska fjällvärlden och målade. Ett av favoritresmålen var Abisko, där han även kom att bygga sig ett hus. Under några år i början av 1920-talet vistades han periodvis i Italien där han fann ny inspiration och en ny motivvärld. Leander Engström avled efter kort tids sjukdom i Stockholm 1927. 
Kvinna som broderar - Leander Engström Arkivet efter Leander Engström, hustrun Maria Leander-Engström samt sönerna Tord och Kjell Leander-Engström består av en arkivvolym med handlingar som har tillhört släktingar till Maria Leander-Engström. Materialet skänktes våren 2008 till Forskningsarkivet för att ingå i universitetets handskriftssamling. Forskningsarkivet har ytterligare arkivmaterial efter familjen Leander Engström i överläkaren och konstsamlaren Helge Dahlstedts arkiv (se handskrift 29). Här återfinns ett stort antal brev, fotografier och minnesskildringar av Leander Engström med familj. Källa:http://www.foark.umu.se/samlingar/hand136.htm OCH Wikipedia. 
(Bild lånad från http://www.foark.umu.se/samlingar/hand136.htm)Mitt släktskap är: Per Leander Engström är mormors farfars mormors farmors mormors systersons sonsons sonsons son OCH mormors farfars mormors mormors mormors systerdotters sonsons sonsons son till Maj Carina Stridlund.
Olle Hellbom 1925-1982
Svensk regissör, filmproducent och manusförfattare, främst känd för sina filmatiseringar av Astrid Lindgrens verk. Nils Olof "Olle" Hellbom, född 1925 på Mörkö. Bror med Thorleif Hellbom. "Olle fick scharlakansfeber och flyttades till Epidemisjukhuset. Där missköttes öroninflammationen, som spred sig i kroppen. Vad som sen hände vet jag inte. Han låg med kanyler genom låret och benet var upplyft och hölls i sträck. Han var åtta-nio år och växte snabbt. Höften stelnade till, han blev svårt invalidiserad. Magister Ramsin, hans lärare i Högalids folkskola, åkte varje dag upp till Epidemisjukhuset och höll lektioner med honom. En gång berättande han förskräckt för pappa och han funnit Olle läsande Ivar Los “Kungsgatan”. Pappa bara skrattade. Under hela sin uppväxt åkte Olle ut och in på sjukhus, opererades gång på gång, hade svår värk. Inte blev det mycket bättre. Han tog studenten samtidigt med sina jämnåriga, reste till England, lärde sig film. Han fick kortfilmspris i Cannes och snart erövrade han världen tillsammans med Astrid Lindgren". Källa:Thorleif Hellbom 
Astrid Lindgren, Emil (Jan Ohlsson) och Olle Hellbom 
Jocke med kniven (Martin Ljung) och Blod-Svente (Jarl Borssén) Regi 1957 – Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt 1960 - Alla vi barn i Bullerbyn (TV-serie) 1964 – Vi på Saltkråkan (TV-serie) 1964 – Tjorven, Båtsman och Moses 1965 – Tjorven och Skrållan 1966 – Tjorven och Mysak 1967 – Skrållan, Ruskprick och Knorrhane 1968 – Vi på Saltkråkan 1969 - Pippi Långstrump (TV-serie) 1970 – Pippi Långstrump på de sju haven 1970 – På rymmen med Pippi Långstrump 1971 – Emil i Lönneberga 1972 – Nya hyss av Emil i Lönneberga 1973 – Emil och griseknoen 1974 – Världens bästa Karlsson 1977 – Bröderna Lejonhjärta 1981 – Rasmus på luffen Filmmanus 1951 – Fiskaren bakom allt 1951 – Hon dansade en sommar 1955 – Resa i natten 1981 – Tuppen Producent 1981 – Tuppen 1976 – Mina drömmars stad 1975 – En kille och en tjej 1972 – Mannen som slutade röka Avled av magcancer 5 juni 1982 i Stockholm. Begravd på Skogskyrkogården i Stockholm. Källa:Wikipedia Mitt släktskap är: Nils Olof Olle Hellbom är farfars farfars farmors morbrors dotterdotters sondotters dottersons son OCH morfars morfars morfars farmors systerdotters sondotters dottersons sonson OCH morfars morfars morfars farmors systerdotters sondotters sonsons sonson OCH farfars farfars morfars mormors brorsdotters dotterdotters sondotters dottersons son OCH morfars mormors mormors farfars farfars halvbrors sondotters dotterdotters sonsons son OCH morfars mormors mormors farfars farfars halvbrors sondotters dottersons sonsons son OCH morfars mormors mormors morfars morfars systersons dottersons dotterdotters sonsons son OCH morfars mormors mormors morfars morfars systersons dottersons dottersons sonsons son OCH farfars farfars morfars farfars morfars systersons sondotters dottersons dotterdotters sonson OCH morfars mormors mormors farfars morfars morfars farbrors sonsons sondotters dotterdotters sonsons son OCH morfars mormors mormors farfars morfars morfars farbrors sonsons sondotters dottersons sonsons son till Maj Carina Stridlund.
Zara Leander 1907-1981
(Bilden lånad från Wikipedia)Sångerska och Skådespelerska Zarah Stina Leander (född Hedberg), född 15 mars 1907 i Karlstad. Hon var dotter till Anders Lorentz Sebastian Hedberg, köpman, och hans hustru Mathilda Ulrika Wikström. Zarah Leander var gift tre gånger: med skådespelaren Nils Leander, journalisten Vidar Forsell och pianisten Arne Hülphers. I första äktenskapet fick hon två barn, Boel f 1927 gift 1949 med civilingeniören och civilekonomen Gunnar Jacobson 1923-2005 och Göran född 1929, som sedan adopterades av hennes andre make. Zarah Leander har blivit känd som urtypen för en primadonna och för att ha varit Tysklands stora filmstjärna under andra världskriget. 1907-1931 - Debut Hon föddes som Sara Stina Hedberg i Karlstad och hade fyra äldre bröder. Den äldste brodern, Jonas Hedberg, dog så sent som i december 2007 då han var 104 år gammal. Zarah gick dagligen förbi Karlstads teater efter skolan och där fick hon stå i kulisserna och se på Gösta Ekman och hans teatersällskap och hon ska ha yttrat att det var som "att vara i himmelen". Efter att ha studerat sång i Riga i Lettland, (där hon fick veta att hon var kontraalt, det vill säga hade en mörkare röst än vanligt) och arbetat en tid som kontorist i Stockholm, hamnade hon som tvåbarnsmor på sin svärfars Leander prästgård i Risinge vid Finspång i Östergötland. När hon hörde att Ernst Rolf var på väg till Norrköping och att revyturnéns primadonna Margit Rosengren insjuknat, grep hon chansen att förverkliga sin länge närda dröm att bli sångerska. Efter att ha hört henne provsjunga, tog Rolf genast med Zarah i sin revyturné och lät henne debutera i Borås. Hon övertog Rosengrens revynummer och föreställde Greta Garbo i sången "Vill ni se en stjärna?". Året var 1929. (Först på 1950-talet tog hon upp sången på nytt och gjorde den till sin signaturmelodi.) 1931-1936 - svenska glansdagar 1931 spelade hon Glada änkan mot den store Gösta Ekman i en annorlunda uppsättning på Stockholms Konserthus, där musiken arrangerats om av Jules Sylvain och Hanna Glawaris parti transponerats ned till Zarahs kontraalt. Det råder olika meningar om huruvida kompositören Franz Lehár verkligen godkände de omarbetningar som gjordes i denna s.k. "funkis-änkan", men enligt legenden lär han ha sagt: "Gör vad ni vill där uppe i Stockholm, en sådan röst finns ändå inte!" Hon blev strax Karl Gerhards favoritprimadonna och medverkade i hans revyer fram till 1936. För henne skrev han sånger som "Lysistrate", "Jag vill ha en gondol" och "I skuggan av en stövel" - den sista en skarp protest mot judeförföljelsen i Europa som hon efter 1936 valde att aldrig sjunga igen. Hon medverkade i tre svenska filmer och sjöng in många skivor som sålde mycket bra. Hennes mörka röst och tydliga textning passade tidens grammofonteknik. 1936-1943 - åren i Tyskland 1936 spelade hon i Wien i en operett av Ralph Benatzky och året efter gjorde hon sin första film i Tyskland. Där stannade hon för att bli en av Nazitysklands populäraste artister. Hon spelade in tio filmer för Ufa och många grammofonskivor, till exempel av "Ich steh' im Regen", "Ich weiss es wird einmal ein Wunder gescheh'n", "Nur nicht aus Liebe weinen" och "Der Wind hat mir ein Lied erzählt". I sina mycket melodramatiska filmer blev hon något av en kitsch-diva, en framtoning som hängde fast vid hennes artistperson också efter kriget. Men folket strömmade till biograferna och hon var allas idol. 1940 tecknade hon ett nytt tvåårskontrakt med UFA och fick därigenom det högsta filmgaget någonsin i Europa. Hon blev även utnämnd till hedersöverste vid ett regemente i Tyskland (källa Trots Allt den 18 maj 1940) Zarahs vistelse i Tyskland under brinnande världskrig är givetvis högst kontroversiell, men hon kan inte anklagas för att ha gjort propaganda för nazistregimen, annat än indirekt, genom sina blotta närvaro. Hon gav det tyska folket den verklighetsflykt det uppenbarligen gärna önskade sig. Redan det var dock i linje med Joseph Goebbels plan för kulturpolitiken: att sprida lätt underhållning för att distrahera folk från de större missförhållandena. Sedan Marlene Dietrich och många andra filmskådespelerskor emigrerat fanns det ett tomrum att fylla. Omkring 1937 gjorde för övrigt både Ingrid Bergman och Signe Hasso var sin film för Ufa och kände sig för stora för Sverige, men valde Hollywood i stället. För Zarah, som talade tyska väl och hade två barn, var Tyskland det närmaste en internationell karriär hon kunde tänka sig. Hennes egen förklaring var leda vid alla stereotypa roller och banala texter man gav henne i Sverige. I Tyskland fick hon musik av rikets främsta populärkompositörer och härliga tyska diftonger och konsonanter att njuta av när hon sjöng. Att pengar hade mycket med karriärvalet att göra framgår av de hårda förhandlingar om gager och arbetsvillkor hon höll med Goebbels. Hon vägrade att bli tysk medborgare och begärde att halva hennes lön (53%) skulle betalas i svensk valuta till en bank i Stockholm. 
(Bilden lånad från www.history.ucsb.edu)1943-1981 - comeback Först 1943 återvände hon till Sverige och till herrgården Lönö i Häradshammars församling på Vikbolandet, i Östergötland, som hon köpt 1939, och var därefter utfrusen ur svenskt nöjesliv i några år. Efter en sensationell comeback i Malmö 1949 tycktes hon "förlåten" och spelade sedan teater och gav konserter i både Sverige, Tyskland och Österrike med stor framgång. Ett av hennes nya slagnummer var "Wunderbar" från Cole Porters musikal Kiss Me Kate 1948. En brittisk musikalhistoriker (Kurt Gänzl) säger sig aldrig ha hört en smaklösare insjungning av den sången. Själv tyckte hon att den var wunderbar och fick härefter ofta heta "den wunderbara Zarah". Lojalt, men kanske något motsägelsefullt, valde antinazisten Karl Gerhard att försvara henne genom att hänvisa till de mer inflytelserika svenskar i näringsliv, press och politik som haft betydligt större samröre med nazistregimen. Men hans försök att engagera henne för en revy 1944 väckte stark kritik, bland annat av Torgny Segerstedt och Carl-Adam Nycop, och Karl Gerhard vågade inte samarbeta med henne förrän 1952. Då, i en revy på Cirkus i Stockholm, framträdde de - helt harmlöst - som "Det rara gamla paret från anno dazumal". 1957, till hennes 50-årsdag på Berns, skrev Gösta Stevens en "memoarsång" för henne, som inte i en enda versrad nämnde hennes tyska karriär. Men i refrängen fick hon gång på gång intyga att "Jag har blivit mycket, mycket bättre nu på gamla dar". Den som skrev flest texter för henne vid denna tid var Gösta Rybrant. Han gav henne de litterärt betonade visorna "Abel", "Det skönaste som livet gav", "Sång om syrsor" och "Gåtor". I samarbete med pianisten Arne Hülphers, hennes tredje man (från 1956), utvecklade hon ett sceniskt utspel som var inlevelsefullt på gränsen till karikatyr men ändå visade äkta temperament och stor respekt för texten. Det bästa provet på hennes säregna stil finns på skivutgåvan av avskedsföreställningen på Stockholms konserthus 1973. 1963 deltog hon i ett filmat inslag i Hans Alfredsons och Tage Danielssons revy Konstgjorda Pompe, där hon till melodin "Old Time Religion" självironiskt sjunger om vad som krävs för att bli popartist: "Man ska ha bra mikrofoner", "Man ska ha filmat i Tyskland" o.s.v. Den tyske kompositören Peter Kreuder skrev två musikaler för henne, Madame Scandaleuse 1958 och Lady aus Paris 1964. I Wien spelade hon 1975 rollen som Madame Armfeldt i Stephen Sondheims musikal A Little Night Music. Samma roll gjorde hon också i den svenska uppsättningen på Folkan 1978 innan hon blev sjuk och måste lämna ensemblen. Hon vårdades några år på Sandbyhovs sjukhus i Norrköping efter att ha blivit rullstolsburen. Zarah avled 1981 på Danderyds sjukhus utanför Stockholm. På begravningen i Oscars kyrka i Stockholm sjöng hovsångerskan Birgit Nilsson. Hon begravdes på Häradshammars kyrkogård på Vikbolandet. 
(Bilden lånad från zarahleander.se)1935 – Äktenskapsleken 1931 – Dantes mysterier 1931 – Falska miljonären 1936 – Premiere 1937 – Zu neuen Ufern 1937 – La Habanera 1938 – Heimat (film) 1938 – Der Blaufuchs 1939 – Es war eine rauschende Ballnacht 1939 – Das Lied der Wüste 1940 – Das Herz der Königin 1941 – Der Weg ins Freie 1941 – Die große Liebe 1942 – Damals 1950 – Gabriela 1952 – Cuba Cabana 1953 – Ave Maria 1954 – Bei Dir war es immer so schön 1959 – Der blaue Nachtfalter 1966 – Das gewisse Etwas der Frauen Scenroller 1929 – Ernst Rolfs revy 1930 – Det glada Stockholm 1930 – Karl Gerhards nybygge 1930 – Utställningsrevyn 1930 – Stockholm blir Stockholm 1931 – Vasans nyårsrevy 1931 – Den glada änkan 1932 – En japansk tragedi 1932 – Tidens ansikte – en femtonöresopera 1933 – Folkköket 1933 – Oss greker emellan 1933 – En kvinna som vet vad hon vill 1934 – Kokottskolan 1934 – Mitt vänliga fönster 1935 – Axel an der Himmelstür 1936 – Köpmännen i Nordens Venedig Källa:Wikipedia. Zarah Leander sällskapet Mera Zara - alla hennes skivor bland annat Mitt släktskap är: Zarah Stina Hedberg-Leander är mormors farfars morfars mormors farfars brorsdotters dotterdotters sondotters dotterdotter till Carina Stridlund.
Jonas Forsslund 1754-1809
(Bilden lånad från Martin Bergman)Jonas Forsslund, född i Fors socken i Jämtland var en svensk porträttmålare och bildhuggare. Jonas Forslund d.ä. kungamålaren och professorn vid Konstakademin i Stockholm föddes den 19 november 1754 i Fors socken i Jämtland. Jonas var ende sonen i äktenskapet mellan Jon Jonsson och Margareta Månsdotter - Frisk. Jonas mamma Margareta (1712 - 1788) hade i ett tidigare äktenskap 8 barn tillsammans med Olof Eriksson (1705 - 1751). Hon gifte om sig med drängen Jon Jonsson (1722 - 1796) från Österåsen i Fors socken. Jonas tar tillsammans med sin halvbror köpmannen i Uppsala Olof 1751 - 1833 namnet Forsslund och stavar det därefter med dubbla s. Jonas Forsslund är med största sannolikhet farfars far till Edvard Magnus som senare skulle bosätta sig i Ångermanland. I Uppsala, där han i unga år var anställd i handel, sysselsatte han sig på lediga stunder med försök i pastellmålning och utförde sålunda ett porträtt af Gustaf III, vilket uppsattes på rådstugan. Hertig Karl, som vid den tiden stundom vistades i Uppsala, uppmärksammade honom slutligen och satte honom i tillfälle att komma till Stockholm, där han blev elev vid målareakademien. Forsslund. åtnjöt därjämte enskild handledning av pastellmålaren Lundberg, men sysselsatte sig ibland även med modellerande. 1794 blev han medlem av akademien och några år därefter professor vid densamma. Han utvecklade mycken flit som porträttör i pastell och olja samt såsom skulptör av medaljonger och byster. Bland hans bästa arbeten nämnas Gustaf III med gemål och son, stor familjetavla i olja, som numera lär förvaras på Frötuna i Uppland; Gustaf IV Adolf, promenerande med sin gemål, kroppsstor målning i olja, nu på Gripsholm; porträtt, i pastell, af greve Nils Gyllenstierna och hans grevinna, f. Ribbing, å Björksund i Södermanland; byster af Matthias Rosenblad (gips), i Sundhetskollegium, af Linné (gjuten i brons), inköpt till åbo universitet, m.fl. Därjämte utförde F. åtskilliga medaljonger i biscuit (hvitt porslin) och gips. Hans pastellmålningar äga mycken lätthet i utförandet och, i hans bästa och väl behållna arbeten, en behaglig, ehuru något fadd, färgton. Dermot är hans karakteristik medelmåttig nog, och hans teckning ej alltid tilltalande eller fullt riktig. Som porträttör i olja var Forsslund. en lärjunge av Pasch, men saknade dennes kraftiga teckning och färgharmoni. Merendels rörde han sig mindre lätt med penseln än med kritorna. Minst lycklig förefaller han som skulptör. Forsslund. Död i Stockholm d. 9 Mars 1809. Källor:Martin Bergman, Ove Forslund och Wikipedia Porträtt av en dam av Forsslund 
(Bilden lånad från Wikipedia)Mitt släktskap är: Jonas Forslund är farfars farfars farmors farmors brorsdotters dotterson OCH morfars morfars morfars morfars morbrors dotterdotters son till Carina Stridlund.
Allan Edwall 1924-1997
(bilden lånad från bergmanorama.webs.com/gallery_actors.htm)Johan Allan Edwall,var en svensk skådespelare, regissör, teaterdirektör, författare, musiker, visdiktare och barnboksuppläsare. Edwall växte upp i det jämtska brukssamhället Hissmofors, idag en del av tätorten Krokom, som son till Karl Anshelm Ireneus Olsson-Edwall och Magdalena Edwall från släkten Tangen (av Malin Carlsdotter). Han gick på Dramatens elevskola 1949-1952, bland klasskamraterna kan nämnas Jan-Olof Strandberg, Margaretha Krook, Max von Sydow och Jan Malmsjö. Han var 1957-65 gift med journalisten Britt Edwall och fick med henne tre barn: Mattias, Måns och Malin. Han har även sonen Michael från ett tidigare äktenskap. Edwall har en gata uppkallad efter sig i Örnsberg inom Stockholms kommun. Edwall var en skådespelare med mycket personlig framtoning, som fick sitt stora folkliga genombrott i och med tv-dramatiseringen av August Strindbergs Hemsöborna, där han spelade den tragikomiska drängen Carlsson. Han gjorde också en strålande insats i Röda rummet. På film gjorde han flera bemärkta roller, bland annat som familjefadern och teaterdirektören Oscar Ekdahl i Fanny och Alexander och som den frikyrklige bonden Danjel i Utvandrarna-filmerna. Anmärkningsvärt är att Edwall var med i så gott som alla filmer som gjordes efter Astrid Lindgrens böcker under 14 år (1971–1984). För barnen är Edwall således mest känd som Anton, pappan till Emil i Lönneberga, som Paradis-Oskar, Rasmus luffande vän, Madickens granne farbror Nilsson, Skorpan Lejonhjärtas låtsasfarfar Mattias och gammelrövaren Skalle-Per i Ronja Rövardotter. 
Själv skrev Edwall manus till och regisserade en handfull långfilmer, bland annat Åke och hans värld 1984 och Mälarpirater 1987. På Kungliga Dramatiska Teatern och Stockholms stadsteater, dit han var knuten i flera omgångar, regisserade han pjäser som han skrivit själv. 1986 startade han en egen teater i Stockholm, Teater Brunnsgatan Fyra, där han ägnade sig åt allt ifrån biljettförsäljning till skådespeleri. Vid denna teater inledde han ett samarbete med Kristina Lugn, som idag är dess konstnärliga ledare. 1987 promoverades Edwall till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet. Edwall skrev fyra romaner: Protokoll (1954), Ljuva läge (1967), Engeln (1974) och Limpan (1977). Två av romanerna har blivit film – Engeln (TV-film 1974 och uppföljare 1976) och Limpan (1983). Edwall skrev även egna visor, både text och musik. Musiken påminner om folkmusik, med inslag av fiol och dragspel, ofta i moll. Texterna vittnar om ett starkt samhällsengagemang med sympati för de fattiga och utsatta. Edwall sjöng in sina visor på sina skivor Grovdoppa (1979), Färdknäpp (1981), Gnällspik (1982), Ramsor om dom och oss (1982), Vetahuteri (1984) och postuma Aftonro (2005). En del av dessa tolkas av Stefan Sundström på cd:n Sundström spelar Allan från 2002. Två av hans mest kända visor är Förhoppning och Årstider. Rent stilistiskt var Edwalls visor ofta blandningar av lyriska formuleringar och burleskt folkliga uttryck, ofta med dialektala inslag. Enstaka visor sjöng han även på jämtmål. Jämte sympatier för samhällets svaga är miljöförstöring, kritik mot kapitalismen eller tillbakablickar på livet såsom det blev, vanliga teman i Edwalls visor. 2002 tog det nystartade skivbolaget National hand om Allan Edwalls låtskatt och släppte hösten 2002 samlingen Den lilla bäcken - Allans bästa, som sålde mer än 24 500 exemplar, och har sedan återutgivit Allans samtliga skivor på cd och gjort hans musik tillgänglig på nytt till gammal och ny publik. 2006 vann Edwall en grammis (postumt) i den öppna kategorin för sina visor och CD-boxen Alla Allans visor. Motivering löd "På Alla Allans visor träder en träffsäker hopknåpare av texter och melodier fram. Egensinniga beskrivningar av personligheter i den påstådda periferin". Hans vän Erland Josephson skrev om Edwall efter hans bortgång: "Han var udda. Men han lyckades ta mig fan vara udda på ett universellt sätt!" 
Teckning av Allan Edwall. (Bild lånad från Wikipedia)1989 - Resan till Melonia (röst, Prospero) 1987 - Mälarpirater (Frans i Flinta) 1986 - Offret (Otto) 1984 - Åke och hans värld (rektor Godeman) 1984 – Ronja Rövardotter (Skalle-Per) 1983 - P&B (Bendel) 1983 - Limpan (Sture Charles 'Limpan' Lindberg) 1982 - Fanny och Alexander (Oscar Ekdahl) 1981 - Sopor (Thorbjörn Fälldin) 1981 – Rasmus på luffen (Paradis-Oskar) 1981 - Tuppen (Thorsson) 1980 - Mannen som blev miljonär (Persson) 1980 - Sverige åt svenskarna (doktor Karl-Otto) 1980 - Madicken på Junibacken (farbror Nilsson) 1979 - Du är inte klok, Madicken (farbror Nilsson) 1977 – Bröderna Lejonhjärta (Mattias) 1977 - Måndagarna med Fanny (chaufför) 1977 – Den allvarsamma leken (Markel) 1976 - Elvis! Elvis! (farfar) 1974 - Kulstötaren (Johan) 1973 - Emil och griseknoen (Anton Svensson) 1973 - Vem älskar Yngve Frej? (Skomakare Gustafsson) 1972 – Nya hyss av Emil i Lönneberga (Anton Svensson) 1972 – Nybyggarna (Danjel) 1971 – Emil i Lönneberga (Anton Svensson) 1971 – Utvandrarna (Danjel) 1970 - Ministern (Lindbaum) 1969 - Klabautermannen (Tor) 1969 – Bokhandlaren som slutade bada (Jacob) 1969 - Eriksson (Eriksson) 1967 - Människor möts och ljuvlig musik uppstår i hjärtat (berättare) 1967 - Mördaren - en helt vanlig person (Wilhelmsson) 1966 - Här har du ditt liv (August) 1966 - Träfracken (Falk) 1965 - Djävulens instrument (berättare) 1965 - Festivitetssalongen (doktor) 1965 - Mitt hem är Copacabana (berättare) 1965 - 4 x 4 (barnvakten) 1965 - Uppehåll i myrlandet 1965 - Hängivelse (okänd roll) 1964 - För att inte tala om alla dessa kvinnor (Jillker) 1963 - Nattvardsgästerna (Algot Frövik) 1962 - Kort är sommaren (doktor) 1961 - Briggen Tre Liljor (Simon) 1961 - Ljuvlig är sommarnatten (Hobo) 1960 - På en bänk i en park (man på restaurang) 1960 - Djävulens öga (örondemonen) 1960 - Bröllopsdagen (kyrkoherde) 1960 - Tärningen är kastad (Dag Seren) 1960 - Jungfrukällan 1959 – Raggare (berättare) 1958 – Körkarlen 1957 - Ingen morgondag (poet) 1956 – Flamman (Ullas man) 1955 - Vildfåglar (Fiorentino) 1954 - Dans på rosor (journalisten Olsson) 1954 - Gud Fader och tattaren (Natan) 1953 - Resan till dej TV 1991 - Duo jag (den gamla pojkvännen) 1990 - I morgon var en dröm (Markus) 1983 - Hustruskolan (Arnolphe) 1978 - Bröllopsfesten 1976 - Engeln II (Engeln) 1974 - Engeln (Engeln) 1973 - Vem älskar Yngve Frej (Gustafsson) 1972 - Barnen i höjden (professor) 1972 - Spöksonaten (den gamle mannen) 1970 - Röda rummet (Montanus) 1968 - Slättemölla by 1966 - Hemsöborna (Carlsson) 1965 - Hans nåds testamente (Vickberg) 1965 - Gustav Vasa (Engelbrekt) 1965 - En Florentinsk tragedi (Simone) 1965 - Thérèse Raquin (Camille) 1965 - Janus (Denny) 1964 - Henrik IV (Enkel) 1963 - Ett drömspel 1963 - Topaze (Albert Topaze) 1963 - Misantropen (Acaste) 1962 - Kvartetten som sprängdes (Fogel) 1962 - Stolarna (gammal man) 1961 - Mr Ernest (doktor Chasuble) 1959 - Lilith (teaterregissör) 1958 - Hughie (Charlie Hughes) Regi 1987 – Mälarpirater 1986 - Den nervöse mannen (TV) 1984 - Svenska folkets sex och snusk (TV) 1984 - Åke och hans värld Filmmanus 1987 – Mälarpirater 1986 - Den nervöse mannen (TV) 1985 - Det är mänskligt att fela (TV) 1984 - Svenska folkets sex och snusk (TV) 1984 - Åke och hans värld 1983 - Limpan 1976 - Engeln II (TV) 1974 - Engeln (TV) 1969 – Eriksson Diskografi 1979 Grovdoppa 1981 Färdknäpp 1982 Gnällspik 1982 Ramsor om dom och oss 1984 Vetahuteri 1991 Edwalls blandning 2002 Den lilla bäcken - Allans bästa (postumt) 2005 Aftonro (postumt) 2005 Alla Allans visor (postumt) 2005 Allans allra bästa (postumt) Grovdoppa : visor. Göteborg : Ejeby, 1993. Referenser 1.Edwall, Elsy: Malin Tangen-släkten, grenen efter Carl Jonsson-Edvall (1990), ISBN 91-87762-11-0 2. Erlandsson, Johan: Då kan man lika gärna kittla varandra. En bok om Allan Edwall (2009), ISBN 978-91-7389-359-6 Allan Edwall avled i prostatacancer den 7 februari 1997 i Stockholm Källa:Wikipedia. Mitt släktskap är: John Allan Edvall är farmors mormors mormors farmors farfars systerdotters sonsons dotterdotters sonsons son OCH mormors farmors morfars farfars farfars mors halvbrors dottersons sondotters dottersons sonson OCH mormors farmors morfars farfars mormors mors halvbrors dottersons sondotters dottersons sonson OCH mormors farmors morfars mormors mormors mors halvbrors dottersons sondotters dottersons sonson OCH mormors farmors mormors farfars mormors mors halvbrors dottersons sondotters dottersons sonson till Carina Stridlund.
Nils Edén 1871-1945
(Bilden lånad från Wikipedia.)Sveriges Statsminister Ämbetsperiod 19 oktober 1917–10 mars 1920 Monark Gustav V Företrädare Carl Swartz Efterträdare Hjalmar Branting Nils Edén föddes i Piteå som son till rektor Per Olof Edén (1830-1903) och Matilda Kristina Clausén (1838-1921), dotter till Johan Clausén och Elisabet Margareta Granlund. Släkten Edén är känd från 1600-talet, med dess stamfader kyrkoherden i Njurunda, Jöns Svenonis Edenius (1597-1687). Nils Edéns farfar, som också hette Nils Edén, var komminister i Råneå. Gift 1904 med Maria Wallmark, dotter till förvaltare Erhard Wallmark och Charlotte Engholm, med vilken han hade tre barn. Efter mogenhetsexamen i Luleå blev Edén student vid Uppsala universitet, där han studerade för Oscar Alin. Han blev professor i historia i Uppsala 1909 och liberal riksdagsman samma år. Som Liberala samlingspartiets gruppledare i andra kammaren blev han en av fem i det förtroenderåd som ledde partiet efter Karl Staaffs död 1915. Han satt i riksdagens andra kammare 1909-1924, åren 1909-1911 för Uppsala stads valkrets, 1912-1921 för Uppsala läns valkrets och 1922-1924 för Stockholms stads valkrets. 1913 till 1917 var han ordförande i Konstitutionsutskottet. I valet till andra kammaren 1917 förlorade högern stort. Liberaler och socialdemokrater vann framgångar. Men kungen och drottningen försökte i det längsta undvika en regering med dessa båda antirojalistiska partier. Sittande statsminister Swartz utarbetade en "Stoppa Edén-plan" i tre steg: kungen skulle 1) kalla Edén som regeringsbildare på villkor att socialdemokraterna hölls utanför, 2) Edén skulle inte acceptera dessa inskränkingar, 3) Swartz skulle sitta kvar efter att ha utlovat kvinnlig rösträtt. Förre statsministern Arvid Lindman var med på noterna, men ville när Edén avvisat villkoren låta budet om att bilda regering gå till andra kammarens respekterade talman, moderat-liberalen Johan Widén, med baktanken att han skulle misslyckas. Då skulle kungen kunna anse sig nödgad att åter kalla Swartz som statsminister. Gustaf V lyssnade delvis på dessa råd och till allmän förvåning höll Widén på att lyckas bilda en bred samlingsministär när han pressat kungen att säga ja till en författningsutredning med sikte på allmän och lika rösträtt. Widén stöp dock på att ingen ledande högerman var beredd att ingå, trots att kronprins Gustaf Adolf aktivt försökte bryta dödläget. Då återstod ingen annan möjlighet för Gustaf V än att kalla den ledande liberalen Nils Edén för att bilda koalitionsregering med liberaler och socialdemokrater. Och därmed låta parlamentarismen få sitt slutgiltiga genombrott i Sverige, vilket innebär att folket i val - istället för kungen - avgör vem som sitter i regeringen. Socialdemokraterna var visserligen det större partiet med 31,1 procent av rösterna mot liberalernas 27,6 procent, men alla inklusive socialdemokraterna själva ansåg det självklart att statsministern skulle hämtas hos liberalerna. Att ta plats vid den ännu formellt enväldige kungens rådsbord var ingen lätt sak för socialdemokrater. Motståndet mot parlamentarism och borgerlig demokrati var så stort inom socialdemokratin att det tidigare under 1917 hade lett till partisplittring. Socialistinternationalen var emot att socialdemokratiska partier alls gick in i regeringsställning. Man ville hellre ha revolution och störta monarkierna. Edén avkrävde kungen löfte om att inte stoppa ett regeringsförslag om allmän rösträtt och att han utan egna synpunkter godkände de statsråd som statsministern föreslog. När regeringen drivit igenom kvinnlig rösträtt och avskaffat 40-gradiga röstskalan i kommunalvalet började yngre socialdemokrater kritisera regeringen för att den inte gjorde tillräckligt. Regeringen försvagades också av att Hjalmar Branting, som mot sin vilja av Edén tvingats bli finansminister, bara några månader efter tillträdet avgick av personliga skäl. Till slut föll koalitionen på motsättningar i kommunalskattefrågan. Finansminister Fredrik Thorsson, som efterträtt Hjalmar Branting på den posten, föreslog en progressiv kommunalskatt som riktade sig mot bönder och företagare. Liberalerna sa nej. Regeringen avgick. Under de därpå följande åren fortsatte Edén rikta skarp kritik mot socialdemokraternas ekonomiska politik. Nils Edén tillhörde stadsliberalerna och gav ett kyligt, lite opersonligt intryck, något som mer kan ha bottnat i blyghet än i personlig förmätenhet. Han var motståndare till alkoholförbud men hade en majoritet inom den egna riksdagsgruppen emot sig. Efter folkomröstningen om alkoholförbud 1922, där Edén tillhörde segrarna, blev motsättningarna akuta och i maj 1923 sprack partiet och förbudsmotståndarna bildade eget parti, Sveriges liberala parti. Edén följde med utbrytarna, men bestämde sig snart för att lämna politiken och helt övergå till landshövdingeuppdraget i Stockholms län (1920–1938). Edén ledde redaktionskommittén för det omfattande bokverk om den svenska riksdagens historia som gavs ut i anslutning till riksdagsjubiléet 1935, under medverkan av en rad av Sveriges främsta historiker och statsvetare. Edén skrev själv en sammanfattande bok om riksdagens utveckling och Sveriges författningshistoria. Ett av de uppmärksammade beslut som Eden fattade under sin period som landshövding var att stoppa den i Stockholm förberedda obduktionen av Ivar Kreugers kropp. Anledningen till att obduktionen mot familjens vilja stoppades har, då de aktuella handlingarna är försvunna, inte gått att fastställa. Han avled den 16 juni 1945 i Stockholm, 73 år gammal. Han ligger begravd på Djursholms begravningsplats. Källa:Wikipedia Släktskapet då... Nils Edén är inte släkt med mig men hans farfars mor Kerstin Nilsdotter (1770-1850) hade två systrar som båda var gifta med släktingar till mig. Det var Lars Andersson (1768-1835) är mormors farfars morfars farmors brorsons son till Carina. Anders Andersson (1769-1846) är mormors farfars mormors bror till Carina Stridlund.
Magnus Huss "Vildhussen" 1755-1797
Hammarstrands staty av Magnus Huss. (Bilden lånad från Wikipedia.)KöpmanFödd i Stor Boda i Torp (Y). Gift 1785 med Katarina Dahlman. Han var en mindre framgångsrik köpman i Sundsvall som 1793 för 100 riksdaler åtog sig att bryta en timmerränna förbi den fruktade Gedungsen, även kallad Storforsen, där timret slogs sönder på sin väg till Sundsvall. För att bereda en flottled förbi Storforsen bildades 1794 Storfors Bolag och Magnus Huss fick i uppdrag av bolaget att genomföra dragningen av flottleden. Detta skulle ske genom en rullstensås, som visade sig vara för porös för att motstå vattentrycket. Så slutade det hela med en av Sveriges största naturkatastrofer, när timmerrännan skar genom grusåsen och hela Ragundasjön på endast fyra timmar tömdes på allt sitt vatten, varvid Gedungsen även kallad Storforsen torrlades och tystnade och Döda fallet tillkom. Hammarstrand är till stora delar, anlagt på mark som torrlades. (Även Pitälven har sin Storforsen, med det intilliggande Döda fallet). Många bönder söder om Döda fallet fick sitt laxfiske förstört och förlorade såväl odlingsmark som båtar och kvarnar. På fyra timmar försvann hela Ragundasjön, en förödande flodvåg drog fram, den vackra Storforsen tystnade och Döda fallet bildades. Året var 1796 och mannen bakom verket fick smeknamnet Vildhussen. Fram till 1796 fanns det mest storslagna vattenfallet Storforsen nedanför den tidigare Ragundasjön i Indalsälven. Det väldiga vattenfallet, med en fallhöjd av 35 meter, omöjliggjorde all timmerflottning eftersom timret bröts som stickor i de rasande strömvirvlarna. Därför påbörjades planer för en flottningsled förbi Storforsen i början på 1700-talet. 
Storforsen och Ragundasjöns östra ände (Bilden lånad från Wikipedia.)Ragundasjön var en 2,5 mil långsmal sjö som fanns fram till natten mellan den 6 och 7 juni 1796. Sjön var belägen i Östra Jämtland, utefter Indalsälven där man förenklat kan säga att orten Hammarstrand i Ragunda kommun i Jämtland var sjöns mittpunkt. Natten mellan den 6 och 7 juni 1796 tömdes hela Ragundasjön på allt sitt vatten, cirka 300 miljoner kubikmeter, på 4 timmar.Händelseförlopp utan motstycke Det dröjde dock innan planerna sattes i verket. Först när Magnus Huss, en idérik och handlingskraftig köpman i Sundsvall, fick hand om projektet så sattes planerna i verket 1794. Det fördröjdes av åtskilliga sabotage, men inför sommaren 1796 var förberedelserna med skogsavverkning och bygge av vattenledningsrännor färdiga. Boängsbäcken var redo att ledas om för att hjälpa till att skapa kanalen bredvid Storforsen. Missbedömde naturens krafter Något man inte räknat med var vårfloden 1796. Natten mot den 7 juni började Ragundasjöns vatten rinna genom kanalen. Naturkatastrofen var ett faktum när sjöns vatten snabbt skar sig igenom den grusbarriär som dämde upp Ragundasjön. En enorm flodvåg sköljde fram, skövlade allt i sin väg och hela Ragundasjön tömdes på fyra timmar! Ingen drunknade märkligt nog, men vattnet skar ut älvkanterna, åkrar och ängar översvämmades och täcktes med stora mängder grus och morän, sågverk förstördes och vägar utmed älven raserades. Skadestånd och mystiskt dödsfall Ända in på 1970-talet har det sedan förts skadeståndsprocesser kring skadorna i området. Magnus Huss fick smeknamnet Vildhussen, och året efter katastrofen omkom han 42 år gammal genom drunkning vid en båtfärd i Indalsälven. Enligt ryktet hade förbittrade ortsbor gömt hans åror och skjutit ut båten i älven. Magnus Huss ligger begravd på Lidens kyrkogård och på minnesstenen som restes 1951 av Släktföreningen Huss, står att läsa: Magnus Huss 1755 - 1797 Sekelgamla hugskott bragte han till verkställighet. Han tystade fallet. Lade älven till ro. Framsynt djärvhet blev till båtnad för fiske, skogsvård, industri. Misstag — på gott och ont Sjöns botten blev sedermera till rik odlingsmark och timmerflottningen underlättades förstås. Älven hade fått en ny sträckning och Storforsen torrlades och tystnade. Här finns idag Döda fallet och man ser märkliga formationer orsakade av vatten och sten i rörelse. Det forna vattenfallet har blivit en unik turistattraktion, faktiskt ett av Östjämtlands mest välbesökta turistmål. Tiotusentals besökare kommer varje sommar för att se ”vattenfallet utan vatten” och höra den spännande historien om Vildhussens stordåd. Vridläktare och teatersuccéer En vridläktare invigdes vid Döda fallet 1992, den enda i Sverige av sitt slag. Scenen är byggd i 360 graders vinkel och upp till 420 personer åker runt med en hastighet av två minuter per varv. Publiken bjuds på teaterspel och en underbar utsikt på samma gång. På vridläktaren hölls Vildhusspelen mellan 1992 och 1996, till ett manus av Lennart Lidström. Teatern producerades av Teater Västernorrland och i rollistan fanns skådespelare som Sven Wollter, Viveka Sehldal, Johan Rabeus och Kim Andersson. Källa:http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/amnen/naturvard/Skyddad_natur/Naturreservat_sok_AO/doda_fallet.htm Mitt släkskap är Magnus "Vildhussen" Huss är mormors farfars morfars morfars mormors fasters sonsons dotterdotters son OCH mormors farfars morfars morfars mormors farmors brorsdotters sonsons sonsons son OCH mormors farfars morfars morfars mormors farmors brorsdotters dottersons dotterdotters son till Carina Stridlund.
Åter till startsidan |