Mårten Olofsson

Bonde, Nämndeman o Gästgivare i Sil. Blev högst 77 år.

Barn med Kerstin Andersdotter (1620? - 1692?)

Noteringar

Mårten Olofsson föddes c:a 1615 i Jansjö. Han var det tredje barnet i en kull på fyra kända barn. Fadern hette Olof Örjansson och kom från Spjälleson-släkten (Spjällesson nämns som Jansjö-bo redan 1540).

Kring 1630, strax innan Mårten blev 15 år gammal, så gifte sig hans äldsta syster Ingrid (då 25 år gammal) med Knut Andersson.

15 år senare skulle Mårten (nu 30 år gammal) komma att gifta in sig i samma familj, d.v.s. med Knuts lilla-syster Kerstin Andersdotter.

Enligt traditionen skall Mårten också hunnit med att delta i det trettio-åriga kriget under en tid. Det var brodern Jon Olofsson som hade bytt bort sin tjänstgöring under åren 1641-1642.

Brodern Jon Olofsson hade varit i krig under ett antal år (både 30-åriga kriget och svensk-norska kriget). Han var även med under Massakern i Mörsil 1644.

När Jon kom tillbaka från krigen ville han ha tillbaka fädernehemmet i Jansjö (där Mårten bodde). På tinget 1646 beslutas att Jon har rätt att ta över hemmanet. Mårten köper då ett hemman i Sil, där han så småningom skulle komma att äga hela byn.

Knut och Mårten blev alltså dubbel-svågrar. Detta verkar dock inte ha hjälpt mycket. Relationerna verkar tidvis ha varit dåliga och vid ett tillfälle stämmer Mårten sin svåger för att denne skällt Mårten för tjuv. Tyvärr verkar Knut inte ha varit den enda som ansåg att Mårten har svårt att skilja på ditt-och-mitt. Vid ett flertal tillfällen hamnar Mårten framför tinget av samma anledning.

Trots de tidvis dåliga relationerna med svågern Knut så kan de knappast ha varit sämre än att familjerna umgicks. Åtminstone äldsta dottern Sara umgicks tillräckligt mycket med Knuts familj för att till slut gifta sig med deras son, och sin kusin (egentligen dubbel-kusin !!), Olof Knutsson.

Från och ed 1682 blir Mårten ensam ägare av hela Sil.

Detta stora hemman delades sedan i två när det var dags för sönerna Nils och Anders att ta över. Hemmanet var då 18 seland, men i stället för att dela hemmanet i två lika stora delar, så delades den i ett hemman på 12 seland och ett annat på 6 seland. Det var Anders som 1682 hade sålt sin del av fädernehemmanet. I avtalet ingick att Nils skulle ta hand om föräldrarna. När Mårten väl dött så ångrade Anders sig och krävde att få lösa in 3 seland av brodern. Detta var starten på en lång konflikt, som inte bara fortsatte under hela brödernas livslängd, utan t.o.m. togs över (och förstärktes) av dess efterträdare.
Källa: Roland Forssén.

Personhistoria

Källor