Andreas Matthiae

Kyrkoherde i Skön.

Barn med Helena Bröms

Noteringar

12. Andreas Matthiæ (1630-58). Om uppgiften är riktig, att
han var född i Delsbo, torde han vara den Andreas Matthiæ Helsingus,
som inskrefs i Upsala univ. matrikel 10 nov. 1610. Efter att ha tjänst-
gjort som komm. i Rödön under Baltzarfejden, blef han 1613 kapellan i
Tuna, hvarifrån han befordrades till khde i Skön 1630; var prästerskapets
representant på riksdagen i Sthm 1634 och undertecknade dess beslut.
Då Nora prästgård afbrann 1643, lämnade han bidrag till dess återupp-
byggande. Klagomål ingick följande år till Upsala domkapitel från pastorn
i Ljustorp rörande ett laxfiske, beläget mellan Ljustorp och Skön, och
»emedan noten drages i land på den södra sidan om älfven, tager pastor
dominus Andreas i Skön all tionden både af åhörarne i Ljustorp och sine».
På visitationsresa i Norrland inträffade ärkebiskop Laurentius Paulinus
3 aug. 1642 i Skön, dit han ock instämt Indals- och Ljustorpsborna. Vid
ärkebiskopsvalet 1647 var khden Andreas den ende af Medelpadspastorerna,
som röstade på Lars Stigzelius. Genom kgl. bref 12 nov. 1650 fick han
sitt hemman Walknytt, 29 mål, fritt från kronoutlagor. Han synes en
tid varit prost i Medelpad, ty en Andreas har ss. sådan undertecknat
1650 års riksdagsbeslut, och namnet passar ej in på någon annan än honom.
Emellertid blef han på grund af oskickligt lefverne afsatt och bodde länge
tjänstlös på hemmanet i Walknytt. Af efterträdaren tillförsäkrades
honom 24 apr. 1658 ett underhåll af 20 t:r jämte 4 bönder i pastoratet,
men både han och hans måg, kaplanen Bremming, klagade öfver, att de
ej ordentligt bekommo det utlofvade understödet. Afled år 1667, icke
1669, såsom man felläst den nästan utplånade inskriften på hans graf-
sten, som ligger framför den nuvarande kyrkans norra ingång.
G. m. en dotter till prosten Hans Bröms i Tuna, sannolikt med förnamnet
Helena.
Källa: Herdaminne Skön

Personhistoria

Källor