Engelbert Laurentii Bure

Kyrkoherde. Blev högst 79 år.

Barn med Elisabet Andersdotter (1549 - 1597)

Noteringar

fadern var khden Lars Svenonis i Säbrå. Han åtnjöt jämte sina bröder undervisning af fadern i hemmet, sedan i Gefle skola samt skall ha kommit till Upsala 1561; prästv. till sin faders adj. 1568 samt blef år 1579 hans efterträdare ss. khde i Säbrå med dess tillhörande annex Häggdånger, Hernö och Stigsjö. Var närvarande på Ångermanlands landsting i Bjärtrå
31 juli 1582.

Under hans khdetid därst. anlades Hernösands stad, hvilken skulle såsom särskild församling jämte Hernön afskiljas från Säbrå, men på borgerskapets anhållan fick herr Engelbert 1586 tillstånd att med Säbrå förena khde-befattningen i staden. Genom byte med sin broder
Hans blef han khde i Själevad 1589 och ss. sådan var han personligen närvarande vid Upsala möte 1593, där han synes spelat en något mera framskjuten roll ss. deltagare i de deputationer, som från prästerskapet afgingo till hertig Carl, och en af de bästa bevarade berättelserna om detta möte är sannolikt författad af honom.

Han har likaledes deltagit och undertecknat riksdagsbesluten i Upsala 23 febr. 1594 samt i Söderköping 22 okt. 1595. Själevads pastorat innehade han till år 1613, då han redan
70-årig, förmodligen på grund af sina söners framstående förtjänster, befordrades till Luleå pastorat. Tillträdesåret är bekant därigenom, att han i Själevad s. å. betalte en krigsskatt, som utgick med 12 öre för hvarje bonde, men då han s. å. kom till Luleå affordrades honom ånyo samma skatt af Västerbottens-fogden Abraham Staffansson; han befriades genom kammarrådens bref 14 dec. 1615 från det senare krafvet.

Norlander omtalar i sina Norrländska samlingar (h. 6, s. 306) ett sorglustigt uppträde
i Luleå prästgård 1614, då en fogdetjänare Oluf Olsson efter åtskillig välplägnad i prästgården äfven fick låna en ridhäst af herr Engelbert och före affärden fann hästen så kvick och vacker, att han begärde och erhöll lof af prästparet att för ro skull få rida in i präststufvan. Kaplanen herr Olof Nicolai, som från sin kaplanstuga åsåg hans åtfärd, skyndade dit och frågade hvarföre han så red och gjorde hästestall af prästestufvan.
Och då ryttaren tyckte, att det icke angick honom, kommo de till fångs tillhopa och begynte parlamenta (träta), hvarvid den förre ryckte något skägg af kaplanen och sade sig vilja slå det på käken; på tinget erkände han, att han gjort det i ölvillo och hastige mode. Eftersom menigheten blef förargad, att skägget blef ryckt af deras predikant, blef Oluf saker till 40
marks böter, och han lofvade, att när han finge råd och lägenhet, gifva kaplanen en äreskänk. Den gamla ännu bevarade kyrkporten bär årtalet 1616 och har sålunda tillkommit i prostens tid.

Ärkebiskop P. Kenicius höll visitation i Luleå 18 juni s. å. Kyrkans orgverk, skänkt af lappfogden R. Stegers änka, var då färdigt. Det må ej förtigas att prosten, som var satt att vaka öfver gammal kyrklig och ärbar sed, själf vid ingående af sitt andra giftermål i Själevad bröt häremot, då han tog sin hustru in domum et thalamum i förtid, hvilket af Upsala domkapitel bestraffades med 3 månaders suspension, hvarjämte han själfvilligen gaf 5 daler till universitetets kommunitet (Udpr. 3/2 1599). Han afled år 1621.

Personhistoria

Källor