Anders "Bredsjö-Ante" Danielsson

Barn med Malin Mikaelsdotter (1633 - <1728)

Noteringar

Bredsjön nr 1-2.
Uppodlingen påbörjades under 1640-talet av finnen Anders Danielsson (Bredsjö-Ante). Något nedsättningsbrev finns inte, men det
bekräftas på flera håll, att en kunglig resolution utfärdats 1649-03-25 åt finnen Anders Danielsson för sex mål jord. Han finns
inskriven i 1655 års jordebok; 1654 års mantal i Ljustorps socken anger som förste åbo "husman Anders Danielsson 0 mål, 4
personer". I ett dokument av 1665-03-25 finns ytterligare upplysningar. Anders Danielsson har slagit sig ner på Bredsjön med
Lagforsbornas tillåtelse, och han har dessutom betalat 30 daler kopparmynt i "stille och förlikning".
Källa: Ljustorpsbor 1500-1800

Tyko Lundqvist (Säbråboken sid 278) anger att Anders "ganska så säkert var son till Viksjöfinnen Daniel
Andersson".

Uppodlingen påbörjades under 1640-talet av finnen Anders Danielsson (Bredsjö-Ante). Något nedsättningsbrev finns inte, men det
bekräftas på flera håll, att en kunglig resolution utfärdats 1649-03-25 åt finnen Anders Danielsson för sex mål jord. Han finns
inskriven i 1655 års jordebok; 1654 års mantal i Ljustorps socken anger som förste åbo "husman Anders Danielsson 0 mål, 4
personer". I ett dokument av 1665-03-25 finns ytterligare upplysningar. Anders Danielsson har slagit sig ner på Bredsjön med
Lagforsbornas tillåtelse, och han har dessutom betalat 30 daler kopparmynt i "stille och förlikning".

Bredsjö-Ante "trollfinne" finns omnämnd bl a i: Johan Nordlanders "Hvarjehanda Anteckningar" : "Trollfinnarne i
Bredsjö". Valdemar Lindbloms "Borgsjö sockens krönika" Kaptel XII; sid 81-82. A O Berglunds (Psud. "Tobias")
"Historien om Bredsjö-Finnarna". Olof Högbergs "Medelpad och Ångermanland": "Trollfinnar". Yngve Janssons
"När Bredsjöstugan var ung".

****************************************************

BREDSJÖ - ANTE

Bredsjön är en liten skogsby i Ljustorps församling i Timrå kommun i Medelpad, belägen vid vägen mellan Liden och Ljustorp. Bredsjön började odlas upp omkring år 1640 av Anders ”Bredsjö - Ante” Danielsson som kommit från Storkyrå i Finland.

Under 1500-talet började den finska invandringen till Sverige. Orsaken var bl.a. markbrist i de finska skogarna, klubbkriget och den svenska kronans intresse av att bryta nya marker. Finnarna var svedjebrukare, vilket var väl anpassat för livet i skogsbygderna. För nyodlingen fick de några skattefria år av Svenska staten. Bredsjön befolkades av finnar på 1600-talet. Finnmarkskulturen införlivades snart i svenskbygderna men präglades länge av en särskild folktro. Finnarna hade länge rykte om sig att vara trolldomskunniga.

Det berättas att i Bredsjön bodde på 1640 talet, en trollkunnig man vid namn Anders Danielsson, även kallad Bredsjö-Ante eller Troll-Ante.

Det sägs att han kunde framkalla brännvin, förvisa ormar, få grytor att koka och skicka björnar mot sina fiender.
Anders Danielsson levde av jakt och fiske under tiden han röjde skog och uppodlade jord. Slutligen inlöste han sitt nybygge till skattläggning och avvittring, varigenom det erhöll bestämda gränser, som sedan tjänat till laga skillnad mot angränsande byar och hemman.
Bredsjö-Antes ättlingar benämndes ”trollfinnarna i Bredsjön”.

**********************************************

Det finns en hel del skrönor och trollerihistorier om denna Bredsjö-Ante. De kan, i skildring av samma händelse, skifta i detaljer och namn, och ibland variera rätt kraftigt i innehåll. Så som skrönor alltid växer och blommar i människors fantasi.

Skröna om Bredsjö-Ante på bröllop
Bredsjö-Ante hade blivit god vän med en bonde i Lagfors. Denne hade en dotter, som skulle till att gifta sig, och Bredsjö - Ante blev även bjuden på bröllop.
Vid samma tid levde en gammal lappkvinna, Lapp-Elsa kallad, som brukade gå omkring i gårdarna och tigga sitt livsuppehälle.
Hon var en fruktad trollkvinna och ingen vågade neka henne något eller på annat sätt göra henne emot.

Bröllopsdagen kom och Bredsjö-Ante var närvarande. Medan brudparet och en del av gästerna var hos prästen, infann sig Lapp-Elsa hos kockmor i kockstugan och bad om några bitar, men kockmor hade brått och uppmärksammade inte Elsa som hon borde.
Häröver blev hon mäkta förgrymmad och sade till kockmor,
”Du ska få hålla på med kokning i dag, så du blir nöjd", och följden blev att kockmor, hur hon än eldade under grytan, omöjligen kunde få den att koka. Brudparet och gästerna kom hem och maten var lika okokt som då de for. Kockmor blev utom sig och blängde ilsket på Lapp-Elsa, där hon satt och bara skrattade åt tillställningen.

Något "påstruken" inträdde Bredsjö-Ante till kockmor och sade "Jag ser att här är något på tok, men jag ska snart avhjälpa saken jag" Han vände sig till lappgumman och sade, "Du heter Lapp-Elsa och jag heter Bredsjö-Ante och nu ska vi pröva på, vem som rår över den andre, och nu ska grytan koka och du Elsa ska ut här”, varvid han gick till ett fönster och med sin kniv gjorde ett litet hål i blybandet i vilken rutan satt. Elsa bad gråtande att åtminstone få fara genom skorstenen, men Ante var fast besluten på att gumman skulle ta den vägen som föreskrivit och så blev det också. Men kockmor tackade Bredsjö-Ante på det varmaste för den hjälp hon i sista ögonblicket erhållit.

Källor:
”När Bredsjöstugan var ung”
”Bygd i förvandling”

****************************

Biografi
Ur Ljustorpsbor: Uppodling påbörjades under 1640-talet av finnen Anders Danielsson (Bredsjö-Ante) Något nedsättningsbrev finns inte, men det bekräftas från fera håll, att en kunglig resolotion utfärdades 1649-03-25 åt finnen Anders Danielsson för sex mål jord. * Uppodlingen påbörjade i Bredsjön, Ljustorp under 1 av finnen ANDERS DANIELSSON (BREDSJÖ-ANTE). Han kom tiill Bredsjö ca 1640 tilsammans med finnen Hans Mickelsson, denne flyttade , troligtvis efter vissa kontroverser med grannen Anders, vidar ett par mil upp i skogen till Skälsjön i Lidens socken. * Bredsjön, vid vilken Anders, eller "Bredsjö Ante" som hans mes kända namn är, ligger i Ljustorps socken och hette liksom nybygget först "Brödsjön", eftersom det var här de fingo den första skörden till sitt bröd.

* I mantalslängden 1660 står Anders med familj som ensamma nybyggare, de står antecknade för 6 mål.( Ett mål är den yta som gick åt för att så en spann korn, eller 813 kvadrat meter.) I mantalslängden 1663 har sonen Daniel tagit över halva gården, hans gård benäms gård 1.

* Om "Bredsjö Ante" finns ett flertal sägner nedtecknade, särskilt om hans påstådda kunskaper i trolleri. Här kommer en av dem, om hur BREDSJÖ-ANTE en gång kom att hjälpa till med kokningen till ett storkalas. * I Björkom helt nära Ljustorps kyrka stod ett präktigt bröllop. Dit kom också en lappkvinna, Lapp-Magge kommit för att, ehuru objuden, få sig något till livs. Hon undfägnades också med både mat och dryck. Men hon tyckte likväl, att hon fått för litet, och i vredesmod hotade hon, att det nog skulle dröja, innan det kokade i grytorna deras. Så gick det också. Alla kittlar och grytor upphörde att koka, huru mycket de än lade på elden.

Kockmora var alldeles utom sig. Huru skulle det nu gå med bröllopsmiddagen? Och kyrkan låg så nära, att brudskaran snart kunde komma därifrån! Av en händelse kom då BREDSJÖ-ANTE till gården, och man klagade sin nöd för honom. "Hå-å", sade han, "får jag lite brännvin, så nog ska det bli bra med det". Han fick genast så mycket han ville ha, vände sig därpå till lappkvinnan och sade: "Hete du Lappe-Magge, så hete jag BREDSJÖ-ANTE, och nu ska vi ta ihop!". Med detsamma försvann lappgumman, men ingen såg, vart hon for. Och genast började det koka i kittlar och grytor, och bröllopsmiddagen blev färdig rätt tid. Till tack för hjälpen blev ANDERS kvarbjuden som gäst, och var och en prisade honom högt för hans stora skicklighet.

* Det sägs också att när BREDSJÖ-ANTE kände döden nalkas, kallade han sina söner till sig och undervisade dem i alla sina hemliga konster. Men han förmanade dem strängeligen att aldrig bruka trolldom i oträngda mål eller av hat och illvilja söka skada någon därmed utan endast begagna denna kunskap i största nödfall och till självförsvar, då inga andra medel hjälpa, * Ett nutida tillägg till detta, Kenneths faster Henny, som nu är 89år påstår bestämt att hennes bror Helmer, Kenneths far, fått denna kunskap, men då måste den i jämnlikhetenstecken gått över på kvinnolinjen eftersom det är på den sidan Helmer var släkt med Bredsjö Ante, å andra sidan så har han också blod från Hans Mickelsens sida och även denna man skall ha varit trollkunnig, dock inte lika skicklig som Ante. *

* I Skriften Tidsbilder från Ljustorp - De finska bosättningarna i Bredsjöj,Laxsjöholmen, Stora-Roten, Laxsjömon och Tunbodarna utgiven av Ljustorps Hembygdsförening finns mycket mer att läsa om Bredsj-Ante och hans ättlingar. * Bland annat finns ett utdrag ur A-O Berglunds artikel "Bredsjöbygden" i Medelpads Fornminnesförenings minnesskrift från 1931. Det är en avskrift av innehållet i råläggningsbeslutet som myndigheterna fastställde när Bredsjö-Ante satte upp sitt nybygge.

* " Efter såsom är prövat av läns- och tolvmän uti Ljustorps socken den 6 jan. 1658 huruvida finnen Anders Danielsson vid Bredsjön och på det nyss upprättade finntorpet skulle kunna råläggas,så hava de då befunnit eljest efter de prov som de hava gjort där upppå om sommaren tillförne medan barmarken var, rålägga honom för 6 mål eller 1/8 -dels hemman, alldenstund att jorden ändå intet hava varit synnerligen väl uppbrutit. Eljest är dock finnen Anders Danielsson kommen dit med lov och minne med sätt och sämja av de till nästgränsande grannar och bönder som är Lagforsborna och givit dem i stille och förlikning 30 daler k:mt, såsom för berörde finne härtills intet har kunnat komma dit, alltså har jag nu med rediga godemän den 11 mars år 1665 varit hos finnen Anders Danielsson med sam och semjo redligt honom ifrån sina nästomkring liggande grannar , som är Indals och Liens borna.

Första rågången är från finntorpet till Moaknylen och till båthuslänningen, men kvarnen som står på Lagforsmännens ägor äro de sålunda vordne förlikta om, att finnen får hava henne där oklandrat, såsom och mulbete allt intill Lyckebro. Den andra råskillnaden löper från torpet åt båthuslänningen mitt i Örasjön. Den tredje rågången från Örasjön och Skiälen till dess Lidborna mottaga, sedan från Skiälen och Vitberget och sedan västsunnan på Fuskberget, som är skillnaden mellan Indalsborna och är finnen efter som läns- och nämdemän i Ljustorp förledne höst 1654 hava pröva att finnen völ kan åläggas 6 mål till, så att torpet kan bliva 1/4 mantal, alltså skall det därför nu härefter uppföras 1665 års jordebok och räkningar. Till större visso under våra nämn och vanliga bomärken underfogande bekräftat.

* Actum utsupra Göran Bertelsson Jon Ersson i Bjellsta Jon Olsson i Bjellsta Olof Erlandsson i Timrå Erik Ingemarsson i Gällvik * Efter det högt ärade Kongl. Komers Collegi förordning och efter salig Gouvernören högvälborne Herr Greve Johan Oxenstiernas befallning dato Gävleborgslän den 2 juni 1656 är denne finne sålunda bleven rå- och skattelagder som ovanbemält finnes. Attesteras undertecknad den 11 mars 1665 * Göran Bertikan L.S." I samma skrift kan man läsa att Bredsjö-Antes båda torp 1655 fick sig tilldelat 3600 hektar skogsmark för jakt, vedbrand,fiske och husbyggsvirke. Detta lade grunden till att nybyggarna i Bredsjön tillsammans med nybyggarna i Laxsjön skulle bli Ljustorps största skogsbönder , vilket skulle visa sig bli en guldgruva under ett hundra tal år, sedan köptes allt upp i slutet av 1800-talet av Grosshandlare Enhörning. Æ_*

Personhistoria

Källor