Personakt Antavla

Abraham Hermansson Höök

Landbonde, knipsmed och kolare i Graninge. Blev högst 52 år.

Far:Herman Abrahamsson Höök (1698 - 1742)
Mor:Barbro Andersdotter (1704 - 1789)

Född:1734-03-13 Husnäs Helgum (Y). [1]Döpt 1734-03-15
Död:före 1787 Norrtjärn Graninge (Y). [2]

Äktenskap med Märta Johansdotter (1735? - 1794)

Vigsel:omkring 1754 Långsele (Y). [2]

Barn:
Abraham Abrahamsson Höök (1755? - )
Anna Abrahamsdotter Höök (1756 - 1758)
Herman Abrahamsson Höök (1758 - 1760)
Jon Abrahamsson Höök (1760 - 1828)
Barbro Abrahamsdotter Höök (1762 - 1827)

Noteringar

Abraham Hermansson från Husnäs, Helgum, var landbonde, knipsmed och kolare i Graninge; gift 1754 med Märta Johansdotter; Abraham var död före 1787.
Att omvandla bergets malm till järn krävde kol för att kunna smälta ner malmen. De stora mängder träkol, som järnbruken behövde för sin framställning av järn skapade arbete för många människor.
Kolningen utfördes ute i skogen, s.k. skogskolning i närhet av råvaran. Först skulle skog avverkas, barkas och läggas upp för torkning. Veden hade som regel en längd av 9 fot (ca 2,7 m). Den transporteras sedan fram till kolningsplatsen. Där tog kolaren över och reste en eller flera milor. Veden restes lutande i en symmetrisk cirkelform och storleken på milan var mellan 100 och 150 kbm (kubikmeter). Efter resningen täcktes milan med granris och ett 25-30 cm tjockt lager 'stybb' (kolblandad jord). Kolningstiden var mellan 1 och 2 veckor. När milan kolat färdigt och kallnat så revs den. Kolet kördes sedan fram till användaren, vanligen med häst och s.k. 'kolryss' om 4 kbm kol.
Att framställa kol krävde ett mycket väl utvecklat yrkeskunnande. I äldre tider så var kolarens kunskap vunnen ur det han lärt sig som kolardräng, men längre fram kom kolarskolor. Att vara kolare och ofta vistas ensam ute i skogen under lång tid och inte kunna få sova den tid som behövs, har skapat många myter om kolarlivets vedermödor.

Landbonden var i äldre tid en bonde, som brukade jord under kronan eller frälset. I den medeltida landslagen var landbolegan, dvs avtalstiden, sju år. Landbonden hade att erlägga årliga avgifter (feodalränta) till jordägaren enligt taxering i de särskilda jordeböcker, som upprättades för ändamålet. I Danmark och de skånska landskapen kallades landbons motsvarighet fästebonde. (Focus 99, Norstedts)


Personhistoria

ÅrtalÅlderHändelse
1734 Födelse 1734-03-13 Husnäs Helgum (Y) [1]
1754? Vigsel Märta Johansdotter omkring 1754 Långsele (Y) [2]
<1787 Död före 1787 Norrtjärn Graninge (Y) [2]

Källor

[1][Västernorrland] Helgum, C:1, Födde,Dop, 1684 - 1810
  
[2]4